Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Norrtälje

Debatt
Kommunen måste kunna styra skolan

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Så länge det är kommunen som ansvarar för skolans planering och finansiering, så måste kommunen också kunna styra skolan. Våra förtroendevalda ska, tillsammans med berörd förvaltning, kunna bestämma vilka skolor som ska finnas i kommunen, var de ska ligga, hur stora de ska vara och vilken inriktning de ska ha, skriver Christina Hamnö och Rune Karlsson. Foto: Yvonne Åsell, TT.

Annons

I den debatt om marknadsskolan som pågått och pågår i Norrtelje Tidning och i ”Politik i Norrtälje kommun” (Pink) på Facebook har en rad frågor tagits upp – antal elever per lärare, andel behöriga lärare, likvärdighet, segregation, glädjebetyg, valfrihet och utdelning av vinst för att nämna några. Vi vill här ta upp ytterligare en aspekt – kommunens brist på rådighet över skolplaneringen. Detta kan för den enskilda kommunen vara ett större problem än en eventuell vinstutdelning.

Kommunen har enligt lag en skyldighet att bereda alla barn en plats i förskoleklass och grundskola. Inom ett upptagningsområde kan antalet barn variera från år till år och det är inte alltid det stämmer med antalet skolplatser i samma område. Dessutom är barn rörliga – några flyttar härifrån och några flyttar hit.

Annons

Annons

Det ett svårt pussel att lägga för att få allt att fungera. Barn- och utbildningsförvaltningen, som arbetar med planeringen, har ändå hygglig koll på läget.

Så plötsligt dyker Internationella engelska skolan (IES) upp. Kanske hitlockade av det borgerliga styret. Svårt att veta.

IES vill bygga en ny skola i Norrtälje stad – större än någon av de skolor som i dag finns i kommunen. Nu ändras planeringsförutsättningarna i ett slag och man får börja om från början med nya och större osäkerheter.

Koncernen vill bygga på mark som bara delvis varit avsedd för skoländamål. En ny detaljplan måste tas fram i stor hast. Barn- och utbildningsförvaltningen får därmed ändå hyfsat med tid för att anpassa sin planering till de nya förutsättningarna. Men varifrån kommer barnen som söker till den nya skolan – vilka skolor kommer att tappa elever och hur många? Vilka konsekvenser kommer nyetableringen att få för stadens skolor och för landsbygdens? Omöjligt att veta.

Barn, som ibland bor flera mil bort, lockas att söka till skolan genom lokala reklamkampanjer som handlar om ordning och reda och om höga betyg. Några landsbygdsskolor tvingas att lägga ner, då eleverna blir för få. Andra får problem med ekonomin, då deras elever försvinner och tar med sig sin skolpeng till den nya skolan.

För de skolor som drabbas kvarstår kostnaderna för lokaler och personal. Kommunen måste höja skolpengen för att inte även dessa skolor ska tvingas slå igen. Enligt den lagstiftning som gäller ska då skolpengen till IES höjas med samma belopp per barn. Vinsten ökar liksom utdelningen till ägarna. Kommunen dräneras på pengar.

Annons

Annons

Det är skolkoncernens styrelse som bestämmer var man ska etablera sig och Skolinspektionen som ger tillstånd, men det är kommunen som betalar. Trots att man inte vet hur stora kostnaderna blir ska budgeten hållas. För att klara detta måste man ofta tillgripa effektiviseringar, som det så vackert heter, fast det egentligen handlar om besparingar – besparingar som går ut över barnens undervisning.

Vi vill alla ha en skola som fungerar. Om den ska göra det, så måste planering, finansiering och styrning ligga på ett och samma ställe. Så länge det är kommunen som ansvarar för planering och finansiering, så måste kommunen också kunna styra skolan. Våra förtroendevalda ska, tillsammans med berörd förvaltning, kunna bestämma vilka skolor som ska finnas i kommunen, var de ska ligga, hur stora de ska vara och vilken inriktning de ska ha. Bara då kan politiker och tjänstemän se till att våra skattepengar används så effektivt som möjligt.

Eller som Anna Ekström, utbildningsminister, och Gunilla Svantorp, utbildningsutskottets ordförande, inför den stundande S-kongressen skriver i Aftonbladet (24 oktober): ”Samhällets och elevernas behov – inte möjligheten att tjäna pengar – ska styra planering och dimensioneringen av skolor. Ett kommunalt veto mot friskoleetablering ska införas.”

Christina Hamnö (V)

Rune Karlsson, Husinge

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy