Vänsterpartiet konstaterar att nedskärningspolitiken inom förskola och grundskola fortsätter trots att alliansstyret påstår motsatsen. På barn- och skolnämnden den 13 september redovisades tjänsteutlåtandet för mål- och budgetunderlag för barn- och skolnämnden 2022-2024. Däri står det bland annat såhär: ”Barn- och utbildningskontorets bedömning är att föreslagna ramar innebär att ytterligare effektiviseringar/besparingar utöver de i planeringsdirektiven angivna 6,2 mnkr kommer att behövas, och att det inte är möjligt att genomföra dessa utan att barn- och elevpengen påverkas.”

Skolstrukturen och lokalkostnaderna anges som de absolut viktigaste punkterna att åtgärda, där det förstnämnda bland annat handlar om att lägga ner ytterligare landsbygdsskolor. Vänsterpartiet gjorde 2016 ett ställningstagande kring skolstrukturen där vi bland annat föreslog att förvaltningen skulle undersöka intresset hos föräldrar och elever i tätorten att få möjlighet att gå i mindre skolor utanför tätorten med skolskjuts.

Vi tycker fortfarande det är viktigt att alla skolor inte är centraliserade och gigantiska. Vi behöver både mindre och större skolor som är spridda i kommunen och då måste praktiska möjligheter att välja dessa skolor utredas. I stället föreslås nu att Vätö, Skebo och Söderbykarl skola läggs ner. Samtidigt föreslås regler kring skolskjuts att stramas upp så att färre elever kommer att erbjudas skolskjuts och blir beroende av att föräldrar kan skjutsa.

En uttalad ambition om att fler ska företa sina resor till och från skolan med cykel måste rimligen föregås av att det finns säkra gång- och cykelvägar. Detta är dessvärre undermåligt i kommunen i dag.

Vidare konstateras det i tjänsteutlåtandet att lokalkostnaderna per elev ökar i och med att privata skolentreprenörer etablerar sig och lockar till sig elever från de kommunala skolorna. Det innebär att de kommunala skolornas lokalkostnader ökar samtidigt som de kommunala skolorna måste ha beredskap för att ta emot elever.

När de kommunala skolornas utgifter blir för stora höjs elevpengen som kompensation. Denna höjning åtnjuter även de privata utförarna. En dubbel förlustaffär för skattebetalarna med andra ord. En långsiktig planering för en god kvalitet i skolan behöver ha dessa risker med.

Alliansen säger i sina egna dokument att inga nya förskolor eller skolor i kommunal regi kommer att byggas förrän alla möjligheter att få privata utförare att etablera sig har uttömts. Det innebär en framtida stor ekonomisk omfördelning av skolans resurser som kommunen måste ta höjd för.

Norrtälje kommun ligger lågt i rankning då det gäller skolresultat. Om ambitionen är att arbeta för att höja skolresultaten är det märkligt att föreslå många försämringar för våra barn och unga, till exempel att enbart enklare måltider ska serveras vissa dagar, kraven för att få skolskjuts och busskort ska skärpas, barngrupperna i förskolan ska bli större för att harmonisera med snitt i riket, fritidshemsverksamheten föreslås göras om till frivilliga klubbar, besparingar ska göras på den öppna förskolan samt försämrade avtal med Färsna naturskola.

Det här är förslag som drabbar alla barn, men framför allt de barn som har sämre förutsättningar med sig hemifrån. Vi ställer oss frågan hur en kommun som går med överskott kan ha råd att tänka så kortsiktigt på framtiden. Alliansen och barn- och skolnämndens ordförande Robert Beronius (L) är oss svaret skyldig.

Anna Söderblom (V)

Catarina Wahlgren (V)