Jan Emanuel Johansson har skrivit en debattartikel med rubriken ”En lögn är alltid en lögn”, där han hävdar att regeringen medvetet ljuger om den nya migrationslagen. Lögnen handlar om att den nya lagen inte alls skulle minska invandringen utan öka den, och det vågar inte regeringen tillstå.

Det är en försåtlig debattartikel (där andra anklagas för att inte våga tala klarspråk), som inte innehåller vare sig sanningar, fakta eller klarspråk. Jag tror att de flesta som läser artikeln uppfattar att det underliggande budskapet är att det finns en enda sanning och det är att den stora invandringen (det vill säga invandrarna) är den egentliga orsaken till gängvåld, skjutningar, sprängningar och en eskalerande hotbild i samhället. Den enda sanna lösningen verkar vara att invandringen ska upphöra och det bästa sättet att göra det är att göra det så svårt som möjligt för flyktingarna i Sverige. Därigenom skulle signaler skickas till andra flyktingar att söka sig till bättre länder.

Den här typen av debattartiklar har en baksida och den är en ökad misstro mot icke-etniska svenskar och försvårad integration.

Det finns många sanningar om invandringen. En är att vi inte klarar oss utan den utlandsfödda arbetskraften i bland annat vård och omsorg. 34 procent av specialistläkarna är utlandsfödda. Cirka 25 procent av all äldreomsorgspersonal är utlandsfödd.

När Dagens Nyheter nyligen i ett reportage visade att en stor del av våra vårdcentraler aktivt hjälper patienter (kunderna) att välja bort utlandsfödda läkare visar sig baksidan av kampanjerna mot invandringen. Där kan vi också läsa om en läkare med arabiskklingande namn, som sökt ett antal vikariat utan att få något svar, sedan sökte ett vikariat med samma CV men under sin svenska sambos namn. Hon blev omgående kallad till intervju.

Att vidta åtgärder mot gängkrig, dödsskjutningar och sprängningar måste ha mycket hög prioritet, men lösningen är inte enbart minskad invandring och hårdare tag.

Det största problemet i migrationsfrågan är att vi har misslyckats med integrationen. Denna underlättas inte av att år efter år leva i ständig oro för att inte få stanna, av att känna sig som en börda eller mötas av misstro enbart på grund av sitt ursprung. Den gynnas inte av brister i språk eller utbildning, eller av bristande krav eller förväntningar.

Låt migrationsdebatten i mycket större utsträckning handla om vad som krävs för att minska segregation, utanförskap och främlingsfientlighet. Låt inte den kommande valrörelsen definiera minskad invandring som samhällets viktigaste fråga när mänsklighetens överlevnad står på spel genom det klimathot som vi nu dagligen påminns om.

Bengt Annebäck (MP), Grön senior