Robert Beronius fortsätter, som han lovat, att kritisera Vänsterpartiets budgetförslag. Han gör det med arroganta och svepande formuleringar.

I sin replik till min debattartikel uttrycker han oro över ”påståenden som vi ofta får höra från just Vänsterpartiet”. Ett påstående, som oroar Robert Beronius, är att syftet med överskottsmålet är ”att bygga upp en buffert att användas när konjunkturen försämras”. Han är inte bara oroad, han skriver till och med att påståendet inte stämmer.

Dessbättre är vi inte ensamma om vår uppfattning. Vi delar den med bland andra Ekonomifakta, som ägs av Svenskt Näringsliv. På sin hemsida skriver Ekonomifakta: ”Syftet med överskottsmålet är att bygga upp en buffert som kan användas om konjunkturen försämras.”

Överskottsmålet omfattar i dag staten, kommunsektorn och pensionssystemet. Sveriges riksdag beslöt 2007 att överskottsmålet skulle sänkas från två till en procent. Sedan 2019 gäller efter nytt beslut att överskottsmålet ska uppgå till en tredjedels procent över en konjunkturcykel.

Vi har i vår budget höjt målet till en procent. Alliansen i Norrtälje har valt att höja det till två. Vilket som är rätt kan naturligtvis diskuteras, men en procent är ändå tre gånger högre än det överskottsmål som beslutats av riksdagen.

I min artikel tog jag upp en rad frågor, som Robert Beronius varken besvarar eller kommenterar. Det gör mig orolig.

En sådan fråga är de problem, som uppmärksammats av allt fler och som jag pekat på när det gäller marknadsskolorna – de som med låg lärartäthet, låg andel behöriga lärare, låga lärarlöner med mera sänker kostnaderna och maximerar vinsten för att kunna skicka en allt större del av våra skattpengar till utländska riskkapitalister. Det här är problem som Robert Beronius envist blundar för. Envishet kan vara bra i många sammanhang – i andra kan den vara helt förödande.

En annan fråga, som Robert Beronius inte svarar på, är den misskötta ekonomin i Region Stockholm. Regionen styrs av Alliansen, som har budgeterat ett överskott på 0,0088 promille – alltså 0,00088 procent. Som jag skriver i min debattartikel, vore det kanske mer motiverat att Robert Beronius riktade sin kritik mot partikamraterna nere i Stockholm.

En tredje fråga är den bristande skolplaneringen i vår kommun. Den har försatt oss i en situation med överfulla skolor och platsbrist. Här handlar det om åratal av försummelse och det försvar som Robert Beronius brukar leverera är att allt är Socialdemokraternas fel och att lösningen heter IES.

Så enkelt är det tyvärr inte. Det har varit borgerligt styre i Norrtälje i 16 av de senaste 20 åren och för den som inser att skolan inte lämpar sig för marknadsexperiment är IES ingen lösning.

Om man vill lägga undan pengar för kommande investeringar, så är det enligt vår uppfattning bättre att placera pengarna i resultatutjämningsreserven. Där är pengarna inte låsta på samma sätt av det finanspolitiska ramverket. I fullmäktige röstade Vänsterpartiet, som jag påpekade redan i min förra artikel, för ett förslag från Socialdemokraterna om att överföra 96 miljoner av årets stora vinst till resultatutjämningsreserven. Det förslaget röstade Robert Beronius och hans vänner i Alliansen emot. Varför?

Stefan Grath (V)