I december 2017 antog fullmäktige i Norrtälje sin nu gällande integrationsstrategi. Den beskriver på ett bra sätt förutsättningarna för och målet med kommunens integrationsarbete. Den är dessutom föredömligt kort. Det som saknats är en handlingsplan som beskriver vilka konkreta åtgärder som behövs för att målen ska nås.

Genom en väl genomtänkt integrationsstrategi kan de utmaningar som kommunen står inför synliggöras. Detsamma gäller möjligheterna – de möjligheter som nya invånare genom sin kunskap och sina erfarenheter kan tillföra kommunen. Integrationen är en ömsesidig process. Tillsammans kan vi skapa ett inkluderande mottagande som tar till vara varje individs resurser, främjar öppenhet och mångfald och utvecklar vår kommun.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas ”Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” och en rad andra konventioner. Sverige har också gjort barnkonventionen till lag. Vi har därmed tagit på oss ett ansvar för de människor som söker asyl i vårt land.

Regeringen skriver i handlingsplanen för Agenda 2030: ”Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det gäller såväl kvinnor som män och uppnås främst genom generella åtgärder för hela samhället, vilket innefattar åtgärder inom områden som arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård samt bostadsbyggande. Det kräver också särskilda insatser för att fler nyanlända snabbare och bättre ska komma in i arbets- och samhällslivet. Samhället ska möta nyanlända och erbjuda kunskap och dialog om det svenska samhället. Samhällets stöd, men också förväntningar byggda på normer som jämställdhet och jämlikhet, ska göras tydliga för att ge alla en plats i det fortsatta samhällsbygget.”

Vi har nu läst förslaget till ny ”Integrationsstrategi för Norrtälje kommun”. Förslaget behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april och i kommunstyrelsen den 3 maj. Slutgiltigt beslut ska tas i fullmäktige.

En integrationsstrategi ska vara ett redskap i arbetet att förverkliga integrationens mål. Den bör därför vara kort, koncis och lättbegriplig. Den strategi, som vi med möda tragglat oss igenom, är inget av detta. Den är alldeles för lång (18 sidor), samtidigt som den är full av upprepningar och svårbegripliga formuleringar.

Det är ändå inte det som är det stora problemet med den här strategin. Det stora problemet är att den utgår från att de nyanlända är en kostnad och en belastning för samhället. I strategin betonas gång på gång den enskildes ansvar, samtidigt som kommunens ansvar förminskas. Detta manifesteras i följande citat: ”Det är dock inte möjligt för kommunen eller någon annan offentlig aktör att integrera en nyanländ.”

Självklart har varje individ ett eget ansvar för sin integrering. Det vi vänder oss mot är pekpinnarna och de negativa förväntningar som kommer till uttryck i förslaget till ny strategi. Vilka av oss presterar sitt bästa i en situation, där vi är misstrodda av omgivningen? Negativa förväntningar har aldrig hjälpt någon framåt. Behovet av krav, stöd och uppmuntran gäller alla – även de nyanlända. Om integrationen ska lyckas, så måste kommunen i sin strategi utgå från att de nyanlända är en resurs och en tillgång och att integrationen är något, som vi gör tillsammans.

Som vi skrev inledningsvis – integrationen är en ömsesidig process.

Rune Karlsson, Husinge

Christina Hamnö (V)