Det budgetförslag som Vänsterpartiet Norrtälje presenterade före årsskiftet har kritiserats från borgerligt håll. Den 18 april i år skrev Robert Beronius (L) på Facebook: ”Och jag kommer inte sluta påpeka att Vänsterpartiet inte avsätter några pengar i sina budgetförslag till att bygga några kommunala skolor och drar av det slutsatsen att Vänsterpartiet helt enkelt inte vill ha några skolor alls.” För att leva upp till sitt löfte om att inte sluta skrev han den 24 april: ”Delar av oppositionen är emot etableringen av fristående skolor, men avsätter inga medel i sina budgetförslag för att bygga kommunala skolor”.

För det första – vi är inte emot fristående skolor. Hur många gånger ska vi behöva upprepa det? Vi är emot marknadsskolor, som med låg lärartäthet, låg andel behöriga lärare, låga lärarlöner med mera sänker kostnaderna och maximerar vinsten – en vinst som i slutändan som regel hamnar i utländska riskkapitalisters fickor.

För det andra – vi vill att kommunen ska bygga och driva egna skolor. Framförhållningen har brustit. Ansvaret för detta faller tungt på de partier som styrt kommunen – inte på Vänsterpartiet.

På Facebook har Robert Beronius rekommenderat Vänsterpartiet att höja sitt överskottsmål till fyra procent, om vi ville uppfattas som trovärdiga. Det borgerliga styret hade i sin budget satt överskottsmålet till 2,0 procent. Vänsterpartiet Norrtälje hade angett det till 1,0 procent.

Syftet med överskottsmålet är att bygga upp en buffert att användas när konjunkturen försämras. De pengar som avsätts kan alltså inte omedelbart användas för investeringar. Det är först när konjunkturcykeln har passerats, som man vet om det blev några pengar över.

Från och med 2019 är, enligt beslut i Sveriges riksdag, överskottsmålet i den offentliga sektorn (inklusive kommunerna) bestämt till en tredjedels procent. Ett överskottsmål på 1,0 procent är mot denna bakgrund inte särskilt lågt. Det är snarare väl avvägt. Överskottsmålet liksom resultatutjämningsreserven ingår i det som kallas finansiellt sparande. Detta beräknas som inkomster minus utgifter, där investeringar ingår, men inte avskrivningar.

Lagen kräver att kommunen ska ha en ekonomi i balans – budget och resultat får inte sluta på minus. Därutöver krävs att kommunerna ska ha en "god ekonomisk hushållning". I ”Mål och budget 2021-2023” skriver kommunen att ett resultat på mellan en och två procent av verksamhetens nettokostnad normalt motsvarar vad som menas med en god ekonomisk hushållning. Resultat beräknas som intäkter minus kostnader, där avskrivningar ingår, men inte investeringar.

Norrtäljes ekonomi är stark. Kommunen gjorde år 2020 en vinst på närmare 200 miljoner kronor. På kommunfullmäktige den 26 april röstade Vänsterpartiet för ett förslag från Socialdemokraterna att föra över 96 miljoner av vinsten till kommunens resultatutjämningsreserv, där det sedan tidigare finns 94 miljoner. Dessa pengar kan användas för investeringar. Alliansen och Sverigedemokraterna röstade ner förslaget.

Bino Drummond (M) skrev för något år sedan på Facebook att lån bör undvikas, då de belastar kommande generationer i form av räntekostnader. Det är en underlig tanke att man inte ska låna till investeringar. Ingen normal människa skulle ju med den filosofin kunna bygga sig ett eget hus. Inget företag skulle kunna expandera, om man först måste spara ihop till de pengar som behövs.

Norrtälje kommun kan i dag låna pengar till extremt låg ränta. Det är då både rimligt och önskvärt att finansiera kommunala investeringar med lånade pengar. Visst får framtida generationer vara med och betala, men om man bygger en skola som står i 50 år, så får de ju också nytta av investeringen.

På Region Stockholms hemsida läser vi att budgeten för 2021 totalt omfattar 113 miljarder kronor och att det budgeterade resultatet är 1 miljon – alltså ett överskott på 0,0088 promille. Regionen styrs av Alliansen. Det kanske vore mer motiverat att Robert Beronius och Bino Drummond riktade sin kritik mot partikamraterna nere i Stockholm.

Stefan Grath (V)