Internationella engelska skolan (IES) har lyckats övertyga många av oss – både föräldrar och politiker – om att skolans undervisning håller en hög kvalitet och att barnen, såväl som kommunen, kommer att gynnas av skolans etablering här i Norrtälje. Hur har det blivit så?

IES ägs av Internationella engelska skolan i Sverige AB, som ägs av ett riskkapitalbolag, som i sin tur ägs av ett stort antal fonder och aktiebolag. Skolan har krav på sig att generera vinst till ägare i alla led. Så här kan det gå till.

Varje elev kommer till skolan med en skolpeng. Ju fler elever, desto större intäkter. Det ger incitament för att öka klasstorlekarna och att fylla alla klasser med elever.

Genom en intensiv marknadsföring övertygar man föräldrarna om att de ska ställa sina barn i skolans kö. Med ”glädjebetyg” – det vill säga ge betyg som är bättre än vad resultaten på de nationella proven motiverar – lockar man till sig eleverna. Men det räcker inte med att öka intäkterna. För att maximera vinsten måste man också sänka kostnaderna.

Ett sätt att sänka kostnaderna på är att anställa obehöriga lärare. De kostar mindre. Dessutom får de enligt lag inte tillsvidareanställas. Det innebär att deras förhandlingssituation är svag, men också att arbetsgivaren slipper det långsiktiga ekonomiska ansvar som en tillsvidareanställning innebär.

Johan Enfeldt har på uppdrag av Arena Idé genomfört en utredning – ”Därför får vi fler obehöriga lärare”. Han har gått igenom Skolverkets statistik och har kunnat konstatera att i 235 av landets 290 kommuner är andelen behöriga lärare lägre i friskolorna än i de kommunala skolorna. ”I genomsnitt är 83 procent av lärarna i skolor med kommunal huvudman behöriga, medan bara drygt 71 procent av lärarna i fristående skolor är det.”

Siffrorna gäller grundskolan. Undantaget är ett antal kommuner i Norrland, där andelen behöriga lärare är ungefär densamma i kommunala skolor som i fristående. I Värmland, där skillnaden är störst, är den 20 procentenheter.

Obehöriga lärare är mer attraktiva att anställa än behöriga. Man får samma skolpeng, men en lägre kostnad. Kravet på att minimera kostnaderna har i marknadsskolorna lett till att andelen behöriga lärare kontinuerligt har minskat sedan 2010 och att tillfälliga anställningar blivit allt vanligare.

Enligt Skolverkets statistik är bara 63,5 procent av IES’ lärare tillsvidareanställda. Motsvarande siffra för befintliga skolor i Norrtälje kommun är 83,0 procent. I den sista siffran ingår såväl friskolor som kommunens egna skolor. I dagsläget har vi inga marknadsskolor i kommunen.

IES har, på grund av att viss undervisning sker på engelska, ett permanent undantag från krav på svensk lärarlegitimation i enlighet med Skollagen, 2 kap. 17 §. Enligt koncernens årsredovisning har endast 38 procent av lärarna svensk pedagogisk högskoleexamen medan 47 procent har utländsk lärarutbildning. Vilken kvalitet den utbildningen har framgår inte. Inte heller vilka kvalifikationer resterande 15 procent har.

Ett annat sätt är att minska kostnaderna är att sänka lärartätheten. Snittet för alla skolor i landet är enligt Skolverket 12,1 elever per lärare. För IES skolor är siffran 15,1 elever per lärare.

Ett tredje sätt är att locka till sig studiemotiverade elever med högutbildade föräldrar. De eleverna kräver mindre insatser från skolan, samtidigt som de bidrar till högre snittbetyg och en förbättrad image.

IES använder sig av alla de metoder, som vi räknat upp ovan, för att öka sin vinst. Det är inget att uppröras över. Så ser marknadsskolornas uppdrag ut – man ska maximera ägarnas vinst.

Det som vi upprörs över är att detta tillåts. Det borde inte vara möjligt att roffa åt sig av våra skattepengar för att stoppa dem i sin egen ficka. Det borde också vara uppenbart för alla att färre behöriga lärare och lägre lärartäthet inte kan ge högre kvalitet.

Christina Hamnö (V)

Catarina Wahlgren (V)

Anna Söderblom (V)

Miriam Anglemark Jansson (V)

Kerstin Fallgren (V)