Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Debatt: Norrtälje kommun bör skrota New Public Management

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Norrtälje kommun bör lämna styrmodellen New Public Management och övergå till tillitsbaserad styrning. Det skulle innebära att medborgarens behov sätts i första hand, att medarbetarna ges möjlighet att påverka och ta ett eget ansvar samt att helhetssyn och samarbete uppmuntras, skriver Rune Karlsson.

Bild: Måna Jonsson Roos

Annons

Sedan några decennier styrs stora delar av den offentliga sektorn efter en modell som går under namnet New Public Management (NPM), så också i Norrtälje kommun. Modellen innebär för Norrtäljes del att man styr utifrån av kommunledningen föreslagna och av fullmäktige beslutade mål. För att kunna konstatera om resultatet motsvarar de uppsatta målen måste allt arbete i organisationen dokumenteras, rapporteras och kontrolleras.

Följden har blivit en tidskrävande dokumentation och mängder av kontroller. Medarbetarnas administrativa uppgifter har ökat, vilket gått ut över den tid de kunnat ägna åt sina kärnuppdrag. Horisontell samverkan inom och mellan förvaltningarna har försvårats. Samarbete har ersatts av konkurrens och helhetssynen tappas allt oftare bort.

Annons

Den här styrmodellen har lånats från industrin. Den har sitt ursprung i 1930-talets USA, men redan på 1940-talet började den tillämpas i Sverige. Tidsstudiemän med tidur mätte tidsåtgången för varje enskilt arbetsmoment. Med filmkamera registrerades samtidigt hur arbetet utfördes. Onödiga rörelser skulle inte få fördröja processen. Effektiviteten skulle öka och kostnaderna minska.

Annons

På 1990-talet lanserades NPM inom den offentliga sektorn. Ekonomiska värden sattes i fokus och andra värden tonades ner. Marknadens styrning sågs som överlägsen, även när det gällde de tjänster som kommunen erbjöd sina invånare. Låtsasmarknader skapades med köp- och säljsystem mellan de kommunala förvaltningarna.

Ekonomistyrning, kvalitetssäkring och anbudsförfaranden – allt ledde till ett ökat behov av kontroll – men vad händer med rättssäkerheten, etiken och humanismen när allt ska mätas med ekonomins måttstockar? Vad händer med demokratin i ett samhälle när styrningen sker uppifrån och ner? Vad händer när vi medborgare blir konsumenter och kunder, som förväntas välja tjänster på samma sätt som vi väljer varor i butikerna? Vad händer när lärare och sjuksköterskor måste ägna en stor del av sin arbetstid åt administration i stället för att undervisa och vårda?

Det är nog ingen tillfällighet att friskolereformen sammanföll med lanseringen av NPM. Behovet av mer kontroll blev uppenbart, när skolans myndighetsutövning överläts till privata intressen.

I juni 2016 tillsatte regeringen Tillitsdelegationen, vars uppdrag var att, mot bakgrund av ovan beskrivna problem, utveckla en mer tillitsbaserad styrmodell. Delegationen definierade tillitsbaserad styrning enligt följande: ”Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet.”

Annons

Annons

Tillitsbaserad styrning innebär alltså att medborgarens behov sätts i första hand, att medarbetarna ges möjlighet att påverka och ta ett eget ansvar samt att helhetssyn och samarbete uppmuntras. För att citera civilminister Ardalan Shekarabi, då han den 20 januari 2019 mottog Tillitsdelegationens huvudbetänkande: ”Kommuner och landsting behöver i större omfattning kunna ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet i välfärden för att på så sätt bidra till högre kvalitet för medborgarna. Välfärdens proffs måste få vara proffs och då måste vi sätta stopp för övertron på New Public Management och istället börja styra med tillit till personalen.”

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. LOV innehåller regler för vårdval. Dessa ska tillämpas när kommuner och landsting väljer att konkurrensutsätta sin hälsovård, omsorg, socialtjänst med mera och dessutom låter brukarna av tjänsterna själva välja utförare. Det är alltså, enligt lagen, frivilligt för kommuner och regioner att införa vårdval. Det betyder att Region Stockholm och Norrtälje kommun, närhelst de vill, kan lämna NPM bakom sig och övergå till tillitsbaserad styrning.

Min förhoppning är att så sker.

Rune Karlsson, Husinge

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy