Ett markanvisningsavtal har skrivits mellan Norrtälje kommun och Famera Fastigheter AB. På den anvisade tomten mitt emot kommunhuset avser Famera att bygga en skola åt Internationella Engelska Skolan (IES).

I december 2020 såldes IES till ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg. Den förre huvudägaren, riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT tjänat en miljard på IES. Barbara Bergström gjorde redan 2012 en vinst på 690 miljoner, då hon sålde 75 procent av IES till TA Associates. Den 8 juni 2020 sålde hon ytterligare 5,1 procent till ett värde av cirka 150 miljoner. Därtill kommer de pengar, som hon tjänade på den senaste affären.

Detta är stötande. Det handlar om våra skattepengar. Stötande är också att aktiebolagslagen begränsar insynen i bolagen. Allt som kan ses som en affärshemlighet är sekretessbelagt. Kontrollen försvåras.

Academedia, den andra stora skolkoncernen i landet, har inte delat ut någon vinst i år. I stället har man använt vinsten för att expandera. Man har köpt skolor både i Sverige och Spanien för svenska skattepengar. Syftet är att skaffa sig nya marknadsandelar och en dominerande ställning.

Vad händer när IES eller andra vinstdrivna skolor etablerar sig i en kommun? På uppdrag av Karlskrona kommun har KPMG, ett världsledande företag när det gäller rådgivning och revision, utrett frågan. Man konstaterar att när en elev lämnar en kommunal skola för att börja på en friskola, så försvinner hela intäkten (skolpengen), men bara tio procent av kostnaden. Då IES etablerar sig i Norrtälje kommer detta att drabba ett antal kommunala skolor. För att klara de egna skolornas ekonomi måste kommunen höja skolpengen. Skolpengen höjs då automatiskt för alla skolor i kommunen – även för IES. Deras lönsamhet ökar och vinsten stiger.

Robert Beronius, barn- och skolnämndens ordförande, skriver på Facebook att ”bostadssegregationen är den största enskilda orsaken till skolsegregationen”. Det är sant, men han glömmer att säga att cirka 30 procent av skolsegregationen beror på skolvalet enligt den statliga likvärdighetsutredningen för skolan. Det fria skolvalet innebär segregering.

Håkan Boström, liberal ledarskribent på Göteborgs-Posten, skriver den 14 december 2020: ”Skolvalet innebär en frihet för eleven att välja skola efter tycke. I praktiken är det en frihet att välja bort dåliga skolor. Att det skapar segregation är egentligen självklart”.

Vad går då att göra? Regeringen är bakbunden av Januariöverenskommelsen. I punkt 9 kan man läsa: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden”. Skrivningen har tvingats fram av Centerpartiet och Liberalerna.

Det som återstår är att utreda vad i systemet som går att förbättra. Det uppdraget gick till Björn Åstrand. Han föreslår, fullt förståeligt, bara sådant som är genomförbart med nuvarande riksdagsmajoritet. Kösystemet ändras och skolpengen justeras.

IES avvisar i sitt remissyttrande Björn Åstrands utredning i sin helhet. Robert Beronius är smartare. Han inser att förändringar är nödvändiga för att rädda systemet och är därför positiv. Ändå har han bjudit in IES till Norrtälje.

På Facebook beklagar sig Robert Beronius också över alla som är negativa till de vinstdrivna skolorna. ”Det oändliga ältandet om friskolornas vara eller icke vara”, som vi andra ägnar oss åt, har ”gjort debatten alldeles för grund och enahanda. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är förbehållslöst emot och Moderaterna lika envist för, oavsett hur verkligheten ser ut”. Den som, enligt oss, vägrar att se verkligheten så som den ser ut, är Robert Beronius.

Anne-Marie Pålsson, före detta riksdagsledamot (M) och nationalekonom skriver i en artikel: ”Ska vi på tidningarnas löpsedlar behöva läsa att en, låt säga, rysk oligark köpt upp aktierna i en svensk börsnoterad skola för att ansvariga politiker ska vakna?”

Christina Hamnö (V)

Catarina Wahlgren (V)

Anna Söderblom (V)

Miriam Anglemark Jansson (V)

Kerstin Fallgren (V)