Alltfler borgerliga tidningar börjar nu förstå problemen med det nuvarande skolsystemet och alltfler skribenter på ledarsidor och debattsidor skriver nu om dess konsekvenser. Det börjar hända saker – överallt, utom hos de styrande här i Norrtälje.

Nu är det dags att återta skolan från marknaden och låta den bli den samhällsinstitution för kunskap och demokratisk fostran, som den varit avsedd att vara. Här följer några exempel på vad som skrivits i borgerliga tidningar.

”Moderaterna och borgerligheten har suttit i knät på friskoleföretagen. Och värnat deras aktieägare snarare än elever, föräldrar och skattebetalare.” (Svenska Dagbladet 10 januari 2020, intervju med Benjamin Dousa (M))

”Politiken behöver bita i det sura äpplet och inse att skolpengssystemet var feltänkt från början. Den extrema etableringsfrihet som systemet skapat är osund och internationellt finns ingen motsvarighet.” (Svenska Dagbladet 27 november 2020, debattartikel av Erik Söderlind, advokat och specialist inom konkurrensrätt)

Mannerheims starka text visar pedagogiskt hur den friskolereform, som en gång var tänkt att skapa en blomstrande flora av skolor och rika valmöjligheter för föräldrar, barn och lärare, har blivit en bankomat för den internationella riskkapitalismen. Resultatet har blivit en utarmning av den kommunala skolan, sjunkande studieresultat, glädjebetyg och skattemiljarder som flyter ut ur våra skolor, ut ur vårt land, in i kassakistorna på skoljättar som Academedia och Internationella engelska skolan. Inte ens den heligaste av alla svenska principer, offentlighetsprincipen, gäller längre i friskolevärlden." (Expressen 29 november 2020, Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen)

”Ingenstans finns det en kombination som i Sverige – med både vinstutdelning till ägarna och pengar från staten. Detta är helt exceptionellt. Vi gnuggar oss i ögonen.” (Svenska Dagbladet 2 december 2020, intervju med Rita Nikolai, pedagogikprofessor vid universitetet i Augsburg)

”I denna kamp blir bland annat betygen en viktig faktor för framför allt friskolorna att locka till sig nya elever. I ett sådant system blir det lätt så att efterfrågan på höga betyg blir större än rättvisa betyg, och kan en skola leverera det kommer det med största sannolikhet också att ske. Sådan är marknaden. Men marknaden hör inte hemma i skolans värld. Skolan ska, oavsett vilken bakgrund en elev har eller var den växer upp, erbjuda lika förutsättningar till en bra skolgång. Så är det inte i dag.” (Hallandsposten 2 december 2020, Mattias Karlsson, politisk redaktör på Hallandsposten)

”Kritik mot en modell vi är ensamma om i världen avfärdas som kommunism, kritik mot utländska ägarintressen i svensk skola kallas rasism, hänvisningar till skollagens mål om likvärdighet avfärdas som vänsterflum och förslag om en återgång till en modell liknande den i våra grannländer kallas förbudsiver”. (Dagens Nyheter 7 december DN 2020, Andrev Walden, journalist och fristående kolumnist på ledarsidan)

”Det kan inte vara så att föräldrar kan boka upp samtliga skolplatser på en eftertraktad friskola redan på BB – en skolgång som sedan finansieras av skattebetalarna. Det kan inte heller vara så att friskolor genom köprincipen kan vaska fram det ”rätta elevunderlaget” och ändå få 100 procent av skolpengen. 67 procent av friskolorna i storstäderna har exempelvis inte en enda nyanländ elev.” (Expressen 9 december 2020, Expressens ledarredaktion)

”Och ju större marknaden är inom skolan, desto mer statlig kontrollbyråkrati behövs. Det handlar trots allt om myndighetsutövning och skattepengar.” (Göteborgs-Posten 9 december 2020, Karin Pihl, ledarskribent)

De politiker som envetet fortsätter att försvara ett sjukt skolsystem riskerar att bli irrelevanta fortare än de kan föreställa sig. Det är dags att lämna det sjunkande skeppet!

Skolan ska ge kunskap till eleverna, inte avkastning till riskkapitalisterna.

Christina Hamnö (V)

Catarina Wahlgren (V)

Anna Söderblom (V)