Christian Ekström, Skattebetalarna, skriver en debattartikel i Norrtelje Tidning under rubriken ”Fastighetsskatten slår hårt mot Norrtälje”. Budskapet är att det är ”vanliga löntagare, som redan betalar höga skatter, som ska stå för notan” om fastighetsskatten återinförs. För att bevisa sin tes utgår han från att det är den gamla fastighetsskatten på 1,0 procent med dess negativa konsekvenser som ska återinföras.

På Facebook har Robert Beronius startat en omröstning om fastighetsskatten. Vi förväntas att ta ställning till om fastighetsskatten ska återinföras eller inte. Det finns olika sätt att underminera vår demokrati. Ett sätt är att förenkla komplicerade frågor.

Den fastighetsbeskattning vi hade före 2008 vill, vad jag vet, ingen återinföra. Den blev för många en alltför tung börda att bära och hotade att avfolka skärgården och kustnära områden.

Från och med 2008 betalar vi till kommunen en fastighetsavgift, vars tak indexuppräknas varje år. För inkomståret 2019 ligger taket på 8 049 kronor. Ingen betalar mer än så, oavsett bostadens värde.

Det betyder att avgiften är regressiv. Ju dyrare din bostad är, ju lägre är din avgift uttryckt i procent av fastighetens värde. De redan välbeställda gynnas.

Det här har, tillsammans med de låga räntorna, fått till följd att fastighetspriserna rusat i höjden. Skärgården och kusten hotas åter av avfolkning.

Finns det då något sätt att komma till rätta med de här problemen? Själv skrev jag en debattartikel i Norrtelje Tidning den 2 april 2019 med rubriken ”Högre fastighetsavgift för fritidsboende löser många problem”. Jag föreslog där en differentierad fastighetsavgift.

Förslaget innebär att de som bor här permanent fortsätter att betala en låg fastighetsavgift på samma sätt som i dag, medan de fritidsboende betalar en avsevärt högre fastighetsavgift kopplad till fastighetens taxeringsvärde. De fritidsboende som i dag bor året om i sitt fritidshus, men som av skatteskäl är skrivna på annan ort, tvingas då att välja mellan att betala en högre fastighetsavgift till kommunen eller att skriva sig i Norrtälje kommun och betala sin kommunalskatt här. Vilket de än väljer, så ökar det kommunens skatteintäkter. Samtidigt skulle priset på attraktiva fastigheter i skärgården och i kustnära områden stanna upp eller sjunka och det skulle åter bli möjligt för yngre familjer att etablera sig i dessa områden.

Ett betydligt vidare perspektiv på frågan har Klas Eklund anlagt. På uppdrag av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) har han utrett hur ett enklare och effektivare skattesystem skulle kunna se ut. Målsättningen har varit att utforma ett förslag till skattesystem som är rättvist, hållbart och politiskt genomförbart. För att uppnå detta har han tittat på förändringar av alla förekommande skatter – däribland fastighetsskatten.

Enligt EU-kommissionen har Sverige den lägsta skatten på ägt boende i hela EU. Klas Eklund föreslår en platt fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet – hälften av den tidigare fastighetsskatten. Det här innebär att de flesta av Sveriges småhusägare får en fastighetsskatt, som är lägre än den nuvarande avgiften. De som får höjd skatt kommer att kunna betala denna tack vare den sänkta skatt på inkomst av tjänst som också ingår i förslaget.

Den som äger sin bostad kan i sin deklaration med nuvarande system dra av sina räntekostnader. Ju större lån, desto större avdrag. Åter gynnas de redan rika. Det kan, enligt Klas Eklund, knappast ha varit lagstiftarnas avsikt att genom skattesystemet, på det sätt som i dag sker, starkt gynna ett högt belånat ägt boende på hyresboendets bekostnad. De förändringar, som han föreslår, utjämnar skillnaden mellan olika boendeformer, mellan fattig och rik och mellan stad och land.

Jag delar inte i alla stycken Klas Eklunds bedömningar och slutsatser och det finns mycket mer att redovisa om hans förslag, men utrymmet här räcker inte till. Den som vill veta mer kan hitta rapporten på ESO:s hemsida. Där finns också en video från ett webbinarium, där Klas Eklund presenterar sin utredning.

Rune Karlsson, Husinge