Är det inte dags för alla partier att stärka all vård och omsorg i Norrtälje? Efter att år efter år av nedmontering av sjukvård och omsorg, så har pandemin helt plötsligt fått politikerna att få upp ögonen för de problem som länge har funnits. Det känns som om politikerna har blivit överraskade av att se resultatet av sin egen nedmontering.

Detta trots att Kommunal, både centralt och lokalt, år efter år har påtalat stora brister i arbetsmiljö för personalen, vilket även sänkt säkerheten för vårdtagaren. Så sent som i februari i år uppvaktade vi tvärfackligt politikerna med frågor och påståenden och ett krav på gemensam strategi för att höja kvaliteten för vårdtagare och personal. Svaren från politikerna har i princip uteblivit.

Kommunal har i flera år påtalat kravet på bland annat rätten till heltid, en dräglig lön – att slippa ha två arbeten, skäliga scheman och en bra arbetsmiljö. Att kompetenshöja personalen inte en gång utan kontinuerligt är också att säkerställa säkerheten och kvalitén för vårdtagaren.

Tidigt i våras tog Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje, KSON, beslut att ändra på ersättningen inom hemtjänsten. Det medförde att flera vårdföretag sågs sig tvingade att varsla eller hyvla i personalens anställningsgrad.

Kommunal påtalade stora risker även med detta. Vi visste att de anställda skulle se sig tvingade att skaffa sig inkomst på fler ställen och därmed också gå mellan flera arbetsställen. Inte en politiker höjde sin röst.

Tittar man på Norrtälje kommun så finns det i princip inga heltidstjänster inom vård och omsorg att söka. En låg sysselsättningsgrad till en redan låg lön ... ja, ni fattar ju.

Ska människor verkligen behöva ha två arbeten och vad är riskerna med det, både för personalen och för den som är i behov av vården eller omsorgen? Vård- och omsorgspersonal ställs ofta för exceptionellt svåra situationer vilket inte sällan leder till utbrändhet och samvetsstress. Ofta är detta också orsaken till alltför höga sjukskrivningstal som belastar personens ekonomi och även många gånger är anledningen till att hon förlorar sitt arbete. Detta är också en onödigt stor kostnad för skattebetalarna och samhället i övrigt.

Så politikerna måste sluta att slå varandra på fingrarna och slå sig för bröstet och påstå att de är så fantastiskt bra på trovärdighet. Många i vård- och omsorgspersonalen har troligen lågt eller inget förtroende för något parti.

När besökte någon politiker personalen på sjukhuset, hemtjänstpersonalen eller personalen i omsorgen senast? När har någon politiker någonsin frågat efter personalens synpunkter, tankar och farhågor?

Att skrävla i Norrtelje Tidning går lätt, att rösta i fullmäktige på ett sätt som gynnar vård och omsorg tycks vara svårare. Att lova runt men hålla tunt verkar vara praxis. Att prata och debattera är en sak, att komma till skott är något helt annat.

Vårdförbundet uppmanade i en debattartikel politikerna att tacka vårdpersonalen, efter detta års obeskrivliga arbetsbörda, med högre lön. Kommunal gör detsamma, men med tillägget att vi kräver att politikerna nu tar sitt ansvar för medborgaren som både är vårdtagare och anställd.

Politikerna måste ge oss som arbetar i vård och omsorg bevis för att de arbetar för oss. De måste gemensamt börja arbeta för att ge Kommunals medlemmar på sjukhuset och i omsorgen en bättre arbetsmiljö med rätt till heltid och en lön som går att leva av.

Ann-Charlotte Svenander, sektionsordförande Kommunal Norrtälje