Nu har fem Facebookfria dygn utan abstinensbesvär gått sedan jag tog min timeout. Egentligen hade jag inte väntat mig något annat, men jag ville faktiskt testa innan jag går vidare med att reda ut mitt förhållande till Facebook.

Anmäl text- och faktafel

I grund och botten gillar jag idén med att interagera med andra, både enskilt och i grupper, men i takt med att Facebook, under de tio år jag varit med, utvecklats (och invecklats) känner jag inte riktigt igen mig längre. Jag har även talat med andra som är inne i samma tankebanor. Börjar folk tröttna? Jag gillar det inte!

När jag följer mitt ”flöde” på Facebook under några dagar märker jag tydligt att det inte är det här jag är med för. Här följer några exempel. Jag är inte intresserad av att ”gilla” alla sidor, ändå dyker de upp bara för att mina vänner har gjort det och jag tvingas med bara för att jag finns med bland deras vänner. Jag får, utan att ha bett om det, inbjudningar till att gilla för mig ointressanta sidor. Ibland går det att ”ignorera”, men inte alltid. Jag gillar det inte!

Jag kan nog tänka mig att ”gilla” sidor om det handlar om att stödja ideella och humanitära insatser, typ Rädda Ojnareskogen, Blasieholmen, Slussen, Råstasjön och liknande sidor. Att gilla sidor enbart för att skapa underlag till förbättrade sponsoravtal känns däremot inte helt okej även om jag har viss förståelse för den sponsrade sidan, men jag gillar det inte!

Reklamen härjar fritt i mitt flöde, även för det jag aldrig har haft eller kommer att ha något intresse av. Varför? Förmodligen är den nya ”Dataskyddslagen” GDPR en bov i dramat. Via olika länkar hamnar man på sidor där ägaren av sajten är mycket noga med att berätta om deras eminenta skydd av min personliga integritet och – nu kommer det – ser till att jag får information och reklam som passar mig som handsken eftersom man har full koll på var jag och mitt IP-nummer har rört sig på internet. Jag har inte bett om det och jag gillar det inte!

Ibland får man kommentarer på egna inlägg som helt klart är avsedda att ”så split” eller styra diskussionen i annan riktning än ämnet i inlägget. Detta är klart emot den så kallade ”netiketten”. Det kan man lyckligtvis avstyra själv på olika sätt. Samma gäller när någon i en ”tråd” startar en privat debatt utanför ämnet med en annan kommenterare. Jag gillar det inte!

Ständiga inbjudningar till olika evenemang bjuder också på prövostunder eftersom de sänds ut per automatik gruppvis i och med att man är med på en sändlista. Tidigare har detta inte varit något större problem, men när nu mitt flöde fylls med konserter, event, julbord och allehanda jippon tenderar det helt enkelt till att bara bli för mycket. Jag gillar det inte!

Och så dessa ständiga delningar av andras inlägg. Visst, det är bekvämt att bara med ett klick göra sig synlig och sedan sitta och vänta på reaktioner, vad än det må vara. Det värsta är när vanligtvis sansade och välkammade medborgare ger sig i kast med att lägga ut nidbilder på Facebook, oftast gällande politiker inom och utom vårt land och gärna med obskyra förtecken och kroppsliga anspelningar. Då skäms jag för deras räkning och jag gillar det definitivt inte! Satir och satirbilder är något helt annat.

Ett känsligt ämne är alla bilder som läggs ut en masse nu när digitaltekniken inte sätter några gränser. Visst kan det vara trevligt men ibland längtar jag tillbaka till den gamla tekniken med filmrullar …

Som ni ser har jag en hel del att fundera över under min timeout.

Gunnar Hellström, Norrtälje