Årets sommar har varit exceptionell. Det har varit soligt och rekordvarmt, precis som semesterfirare vill ha.

Men det soliga vädret har också inneburit extremt lite regn. Det har skapat stora problem för de svenska jordbrukarna. Årets spannmålsskörd blir mycket mindre än normalt. Samma gäller vallskörden. Många bönder kommer därför att få ont om foder till sina djur i vinter, och blir tvungna att importera hö.

Egentligen borde bönderna ha ekonomiska marginaler för att klara den här typen av extremväder. Men svenska bönder går på knäna redan innan årets torka. Många har därför inte råd att köpa in hö. I stället riskerar de att få slakta en del av sina djur, eftersom de saknar tillräckligt med foder för att djuren skall kunna överleva vintern.

Det här ger både ekonomiska och känslomässiga problem. Det visas inte minst av att Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, nu har inrättat en stödtelefon för sina medlemmar. Där skall drabbade bönder kunna få råd, men också få någon som lyssnar.

S-MP-regeringen beslutade i slutet på juli om ett stödpaket på 1,2 miljarder kronor till jordbruket för 2018 och 2019. Stödet är framför allt tänkt att gå till bönder som tvingas importera foder för att slippa nödslakt. Stödet är på 375 kronor per vuxet djur, vilket ger ungefär 60 000 kronor till en normal mjölkgård.

Stödet är välkommet, men inte tillräckligt. Enligt LRF beräknas årets torka kosta bönderna tio miljarder kronor.

Det är därför bra att andra partier är beredda att ge bönderna högre stöd. Mest vill Centerpartiet ge. Partiets satsningar är på totalt 5,3 miljarder kronor, och bland annat vill Centern ge bönderna dubbelt så mycket i stöd som regeringen för att köpa in foder. Centerpartiet vill också ge ett speciellt stöd till växtodling, vilket regeringen inte vill.

Oavsett hur stora stöden blir lär Jordbruksverket få ansvara för att pengarna betalas ut. Det bådar inte gott. Jordbruksverket har nämligen inte betalat ut allt EU-stöd för 2015, 2016 och 2017. Cirka 500 miljoner av EU-stöden på totalt 28,5 miljarder har inte betalats ut. Verket skyller på att EU-stöden förändrades 2015, vilket gjorde att datasystemen måste byggas om. Att systemen fortfarande inte fungerar skyller man på problem att hitta IT-tekniker och på att en upphandling fått göras om.

I första hand är det ekobönder, och bönder som sökt stöd för att hålla betesmarker öppna, som har drabbats. De har fått en stor del av de pengar de har sökt, men inte allt. Många har tvingats låna pengar på banken för att inte gå i konkurs.

Det är helt orimligt att staten på detta sätt håller inne bidragspengar i flera år bara för att en myndighet inte kan få ordning på sina IT-system. Ännu mer orimligt blir det nu när regeringen beslutar om nya stödpengar. Det enda rimliga är därför att bönderna får de EU-stöd de ansökt om, och att de sedan får betala tillbaka om en kontroll visar att de fått för mycket.

Ett sådant beslut borde regeringen ha fattat för länge sedan. Men uppenbarligen krävs det extrema väder och risk för masslakt för att en S-MP-regering skall intressera sig för böndernas situation.