Många lärare tycker att jobbet är stressigt. Enligt företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsor ligger lärarna i topp bland dem som upplever sig ha sämst arbetsmiljö.

Något som alltmer bidrar till denna stress är elevernas föräldrar, och deras mejl, sms och telefonsamtal, ofta med hård kritik. Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund nyligen gjort bland 1000 lärare anger 67 procent att föräldrarna försökt påverka undervisningen. 17 procent av lärarna anger att detta har skett vid flera tillfällen. I grundskolan handlar det främst om läxor, i gymnasieskolan om betyg.

Det tycks också som det i första hand är högutbildade föräldrar som kontaktar lärarna. På skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är högre än genomsnittet är det mycket vanligare att föräldrarna försöker påverka undervisningen än där föräldrarnas utbildningsnivå är lägre än genomsnittet.

Det här blir ett stort problem för många lärare. De kan bli uppringda på kvällar och helger av arga föräldrar som kräver att läraren skall ändra sonen eller dotterns betyg. De tvingas svara på mängder av mejl från föräldrarna, vilket skapar stress.

Frågan är varför det blivit så här. En orsak kan vara lärarnas minskade auktoritet i samhället. Tidigare hade lärarna högre status, och då var det färre föräldrar som vågade, eller ens kom på tanken, att försöka påverka lärarnas undervisning och betygssättning. Friskolorna och det fria skolvalet har också gjort föräldrarna mer engagerade än förr i vilka skola deras barn går på, och därmed också i undervisningens kvalitet.

Kanske har också Pisa-mätningar och andra mätningar av elevernas skolresultat spelat in. Dessa mätningar har visat att svenska elever lär sig allt mindre. Föräldrarna kan tycka att de, som gick in den gamla och "bättre" skolan, därigenom vet bättre hur undervisningen skall skötas än de lärare som undervisar i dagens "dåliga" skola.

Samtidigt har skolan de senaste åren gett föräldrarna en allt större roll. Föräldrarna skall inte bara komma på utvecklingssamtal och föräldramöten, utan förutsätts vara med på en mängd olika skolaktiviteter, som grillkvällar och kakbak. Då är det kanske inte så konstigt att föräldrarna, speciellt de som deltar vid dessa aktiviteter, också tycker att de har rätt att ha synpunkter på undervisningen.

Det har de också, till en viss del. Men det är rektorerna som skall ta hand om samtalen från de missnöjda föräldrarna, inte lärarna. Här gäller det därför att lärarna lär sig att säga nej till de föräldrar som ringer, och hänvisar dem till rektorerna. Det gäller också att rektorerna tar sitt ansvar och tar samtalen och mejlen från de jobbiga föräldrarna. Rektor får sedan avgöra i vilka fall föräldrarna behöver ha direktkontakt med den aktuella läraren.

Men samtidigt måste föräldrarna lära sig att de inte har rätt att störa sina barns skola och lärare i tid och otid, och att de måste sluta med att försöka påverka lärarnas undervisning. Lärarna måste få tid att göra sitt jobb, och måste få vara lediga på kvällar och helger. I annat fall blir de stressade och kanske utbrända. Och det kommer inte att göra undervisningen bättre.

Reidar Carlsson
0176-795 61
reidar.carlsson@mittmedia.se