Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Trots kommunens löfte – Nekas bygglov

Tomten kostade Ola Hjelm 700 000 kronor. I dag är den i det närmaste värdelös då både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen vägrar honom bygglov. Nu ligger ärendet hos Europadomstolen.

Clarence Crafoord och Ola Hjelm på tomten som enligt myndigheterna inte får bebyggas då det inkräktar på strandskyddet. Nu ligger ärendet hos Europadomstolen som krävt svar av staten.

2010 köpte Ola Hjelm en tomt i Närtuna med tanken att uppföra ett hus där. Han gick med sina planer till kommunen som direkt gav honom tummen upp till bygget samt en strandskyddsdispens.

Kommunen förklarade även att det bara var en formalitet för länsstyrelsen att godkänna dispensen och att han i princip skulle kunna påbörja bygget direkt.

Riktigt så enkelt blev det inte.

Länsstyrelsen rev nämligen upp kommunens beslut med hänvisning till strandskyddet. När Ola Hjelm tog ärendet vidare till Mark- och miljödomstolen gick de på länsstyrelsens linje.

Den aktuella tomten ligger 160 meter från en vassbevuxen vik av sjön Sparren.

För att ta sig till sjön från Olas tomt måste man först passera en fyra meter bred asfaltväg som bland annat trafikeras av SL:s bussar.

Därefter ligger 130 meter obrukad åkermark där den sista biten ner till sjön är så tätbevuxen att det är i det närmaste omöjligt att ta sig ner till strandlinjen.

I närheten av hans tomt, som var avstyckad i syfte att bygga på, ligger dessutom flera bebyggda tomter.

– Från början var jag otroligt frustrerad. Den mark jag hade köpt hade ju blivit värdelös. Jag blev först lurad av kommunen och sedan bestulen av staten, säger Ola Hjelm som dock inte gav upp kampen om att få rätt.

Han fortsatte överklaga men Mark- och miljööverdomstolen meddelade inte prövningstillstånd och Ola Hjelm vände sig som en sista utväg till Europadomstolen. Det är ytterst ovanligt att de tar upp ärenden överhuvudtaget. Men i det här fallet har staten tvingats ange sin inställning till klagomålet.

I sitt svar skriver staten, genom regeringen, att Ola Hjelm kan minska sin skada genom att börja med jordbruk på tomten.

– Det är ju lite svårt att se hur jag ska kunna ha djur på den här lilla ytan, och var ska jag ha dem på vintern, säger han och sveper med armen över de 1 600 igenvuxna kvadratmeterna.

Fram tills dess att ärendet hamnade i Europadomstolen har han skött all juridisk korrespondens på egen hand.

– Jag har lagt ned massor med tid på det här, läst en mängd domar och lärt mig oerhört mycket om strandskydd.

När ärendet hamnade hos Europadomstolen var han tvungen att ha ett juridiskt ombud och kontaktade då Centrum för rättvisa.

Både regeringen och Ola Hjelm har via sitt ombud yttrat sig skriftligen och avvaktar nu domstolens avgörande.

Tror du att det en dag står ett hus på den här tomten?

– Det borde det göra.

Strandskydd

I allmänhet gäller strandskyddet 100 meter inåt land, men skyddet kan utökas genom särskilt beslut upp till 300 meter.

Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv.

Den första lagen om strandskydd tillkom 1950 och gällde då endast vissa utpekade områden. 1975 kom det generella strandskyddet som gäller hela landet.

Under 2009-2010 trädde de nya strandskyddsreglerna i kraft. Förändringen innebär bland annat särskilda regler för LIS-områden. LIS står för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen och syftet är att öka möjligheterna för kommuner att satsa på landsbygdsområden som omfattas av strandskydd.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons