Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Östersjön har skadats svårt av övergödning

Larmrapporterna duggar tätt. Östersjön är i kris och övergödning och överfiske är de största problemen. I Roslagens famn märks detta tydligast i Edeboviken, Norrtäljeviken och Bergshamraviken. I dag startar NT:s artikelserie om ett hav i kris.

Annons

Östersjön är utsatt för många olika slags påverkan och störningar. Fiske, utsläpp från land- och sjötrafik, utsläpp från industri och jordbruk och miljöfarliga ämnen som läcker ut från sjunkna vrak. Förutom det som sker i vattnet påverkas vattenmiljön i stor omfattning av det som sker i Östersjöns avrinningsområde. 

Enligt den samlade expertisen från WWF, Naturvårdsverket och Fiskeriverket är de största hoten mot havets biologiska mångfald övergödning och överfiske. Övergödning leder ofta till försämrad syresituation eller till och med syrebrist i bottenvattnet, vilket i sin tur leder till att antalet djurarter i vattnet minskar. I de värst drabbade områdena talar man om bottendöd.

Bottendöden är tämligen obefintlig i och utanför Norrtälje kommun eftersom det är för grunt. Vattnet syresätts hela tiden genom vindens omrörning. De värst drabbade områdena ligger vid Bornholm, Gotland och mot Landsort där det är djupare, säger Lennart Gladh, projektkoordinator för WWFs Östersjöarbete.

Däremot har ni problem med grönslick i Roslagen - den där gröna sörjan av alger som man halkar på när man ska bada från klipporna. Den orsakar ingen bottendöd men den är ett tecken på övergödning, säger Lennart Gladh. 

Både Norrtäljeån och Bergshamraviken har pekats ut som vattendrag med övergödningsproblem.

Belastningen på Norrtäljeviken är väldigt hög. Dels för att två stora system, Broströmmen och Norrtäljeån, rinner ut i viken och dels för att Norrtälje stads reningsverk ligger där som en punktkälla. Bergshamraviken påverkas både av Bergshamraån och av närliggande sommarstugor med enskilda avlopp, säger Kurt Pettersson, professor i limnologi (sötvattensforskning) vid Erkenlaboratoriet. 

Även om mycket finns kvar att göra för att rädda havet, har ett visst arbete redan satts igång. Genom att fler reningsverk har byggts och att de stora industrierna har skärpt sina reningsprocesser har utsläppen av kväve och fosfor minskat markant de senaste åren. Men det tar tid. Förhållandena i Edeboviken vid Hallsta pappersbruk ger en fingervisning om hur lång tid. Samtidigt som bruket har ökat sin produktion har reningsprocesserna gjort att utsläppen i viken har minskat med 90 procent.

1960-talet kom den första sedimenteringsbassängerna till bruket. Den biologiska reningen kom 1972. Men det är först från början av 1980-talet och framåt som vi har sett en markant förbättrad syrenivå i Edeboviken, säger Per Sjögren, miljöchef vid pappersbruket.

Åsa Forsberg

[email protected]

0176-795 88

Övergödning

Tillförseln av näringsämnen som kväve och fosfor (närsalter), kommer från omfattande användning av konstgödsel, förbränning av fossila bränslen inom trafik och industri, dikning och utfyllnad av våtmarkområden och avloppsvatten.

Näringstillskottet gör att produktionen av alger ökar. När överskottet av alger ska brytas ner går det åt mer syre än normalt vilket leder till syrefattiga bottenmiljöer. I dagligt tal kallas det bottendöd.

I Östersjön är både vattenomblandningen och vattenutbyte med angränsande hav dålig. Därför går övergödningsprocessen snabbare än i andra hav. Eftersom övergödningen gör vattnet grumligare brukar vattnets siktdjup användas som en generell indikator för övergödning.

Östersjön - både salt och söt

Östersjön är ett av världens minsta hav men även väldens näst största brackvattenområde. De unika egenskaperna beror på sötvattenstillskott från landområden och på tillflöde av saltare vatten från Nordsjön.

Östersjön indelas i Egentliga Östersjön eller Ålands hav och Bottniska viken, med Bottenhavet i söder och Bottenviken i norr. Längst inne i norra Bottenviken är vattnet nästan sött, sedan blir det saltare ju längre söderut man kommer.

Vattnet i Östersjön ligger i två skikt. Överst ligger bräckt vatten och under detta ligger ett tyngre lager med saltare vatten. Vattenmassorna har olika densitet vilket gör att ett språngskikt bildas mellan dem. Språngskiktet kallas haloklin. I söder ligger den på cirka 40 meter djup och längre norrut på cirka 80 meter.

Ytvattnet i Östersjön strömmar motsols på grund av corisoleffekten som är en följd av jordens rotation.

Östersjön är cirka 390 000 kvadratkilometer stor. Medeldjupet ligger på 56 meter. Maxdjupet ligger på 459 meter.

Källor: Naturvårdsverket, Fiskeriverket, SMHI, Forskningsrådet Formas 

Läs även: En sjättedel av Östersjön död (DN)

Annons
Annons