Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Rätt att se över papperslösas rätt till vård och skola – men inte på det sätt som M-ledaren vill

Annons

Ulf Kristersson är ångerfull. Moderatledaren säger nu att flyktingöverenskommelsen mellan alliansregeringen och Miljöpartiet 2011 var ett misstag, den överenskommelse som bland annat innebär att så kallade papperslösa har rätt till akut sjukvård och skolgång.

Ulf Kristersson är orolig för det skuggsamhälle som han menar bereder ut sig, och tycker att det är fel att ha den här typen av rättigheter för människor som befinner sig olagligt i landet, eftersom det sänder dubbla signaler. Istället vill han återgå till de något hårdare regler som gällde före överenskommelsen. Han vill också utöka kontrollen av de som befinner sig i Sverige illegalt, till exempel asylsökande som fått avslag på sin ansökan, men som inte har lämnat landet.

Överenskommelsen 2011 om rätt till akut sjukvård och skolgång för papperslösa var i grunden bra och riktig. Däremot gör det kraftigt ökande antalet papperslösa sedan dess att överenskommelsen bör utvärderas, om än inte på det sätt som M-ledaren Ulf Kristersson vill. Foto: Maja Suslin, TT.

Ulf Kristersson har helt rätt i att det är ett stort problem i att fler och fler befinner sig illegalt i Sverige. Detta är till största delen en effekt av den stora flyktingströmmen till Sverige hösten 2015. De som är här illegalt, vilket är runt 50 000 i dag och förväntas öka med ytterligare 40 000 de kommande åren, måste försörja sig på något sätt, ofta genom svartarbete. Detta skapar ett skuggsamhälle och en svart arbetsmarknad som är skadlig för Sverige.

Det stora antalet papperslösa skapar en ny situation jämfört med vad som gällde 2011. Det är därför helt rätt att fundera på vad som kan göras för att minska antalet som befinner sig illegalt i Sverige, dels genom att utöka polisens kontroller, dels genom att göra det svårare för dem som befinner sig illegalt i Sverige att kunna stanna kvar här.

Samtidigt är det människor det gäller, varav många barn. Det gäller därför att ta stora humanitära hänsyn. Det innebär att överenskommelsen mellan alliansregeringen och Miljöpartiet 2011 om rätt till akut sjukvård och skolgång för barnen i grunden var bra och riktig.

Däremot bör svenska politiker gå igenom hur de här rättigheterna har tillämpats och hur de har fungerat. Det tycks till exempel som om landstingen tolkar de papperslösas rätt till vård på olika sätt, eftersom lagen är så luddig. Här krävs därför tydligare regler om vad som skall räknas som akut vård. Det kan inte få bli så att papperslösa, som inte har rätt att vara i Sverige och inte betalar någon skatt, får gratis vård som inte är akut. Det är dels orättvist, dels gör det detta lättare för dem att stanna kvar i Sverige illegalt.

Samma gäller skolgången. Det är rätt att ge barn till papperslösa rätt till skolgång, men frågan är hur länge. Skall man till exempel kunna gå fem-sex år i svensk skola trots att man inte har rätt att vara i Sverige? Och hur mycket påverkar denna rättighet föräldrarnas vilja att lämna landet, vilket troligen skulle få till följd att barnen får en sämre utbildning?

Den stora flyktingströmmen till Sverige hösten 2015 har tvingat fram stora förändringar i den svenska migrationspolitiken. På samma sätt kan det också finnas anledning att se över migrationsöverenskommelsen från 2011, om än inte på det sätt som Ulf Kristersson föreslår. Denna översyn får gärna göras i en bred överenskommelse mellan partierna, även om det tyvärr kan vara svårt att få till den typen av uppgörelse ett valår som detta.

Annons
Annons