Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Något måste göras för att undvika en bostadsbubbla

Annons

Har Sverige en bostadsbubbla? Den frågan har experterna gett helt olika svar på den senaste tiden.

Helt klart är i alla fall att de svenska bostadspriserna har stigit kraftigt de senaste åren, liksom hushållens skulder. Bara de tre senaste åren har bostadspriserna stigit 30 procent. Även om det inte finns någon bubbla, så kan inte den här utvecklingen fortsätta.

En bostadsbubbla som spricker får enorma konsekvenser. Därför måste en regering våga genomföra åtgärder för att minska risken för en bubbla. Och när Finansinspektionen hävdar att skärpta amorteringskrav just nu är det bästa sättet, så är det svårt att säga emot. Foto: Tomas Oneborg, TT

Redan i dag finns amorteringskrav på bostadslån. Nu vill Finansinspektionen skärpa dessa krav, och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) meddelade på torsdagen att regeringen ställer sig bakom dessa skärpningar. Skärpningarna innebär att vid nya lån skall ytterligare en procent av lånet amorteras om lånet är mer än 4,5 gånger större än hushållets årsinkomst.

Ganska få drabbas av det nya amorteringskravet, enligt regeringen bara 14 procent av dem som tar nya bolån. Men tanken är ändå att detta skall räcka för att prisuppgången hejdas.

Samtidigt är detta en chanstagning. Priserna på bostäder har stagnerat den senaste tiden, med en viss sänkning på sina håll. Risken finns att det nya amorteringskravet innebär att priserna rasar, och får just den effekt på bostadspriserna som regeringen ville undvika.

Amorteringskravet gör också det svårare för ungdomar att köpa sin första bostad. De skärpta kraven ökar också de så kallade inlåsningseffekterna, som bland annat gör att äldre avstår från att byta bostad.

Finansinspektionen vill skärpa amorteringskraven på bostadslån, och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) meddelade på torsdagen att regeringen ställer sig bakom dessa skärpningar.  Foto: Hossein Salmanzadeh, TT

De här riskerna pekar också allianspartierna på när de kritiserar regeringens beslut och går emot skärpta amorteringskrav. I stället vill allianspartierna ha en större bostadspolitisk överenskommelse över blockgränsen.

Någon sådan uppgörelse lär det dock inte bli, eftersom partierna står alltför långt ifrån varandra. Och då kan ju inte regeringen bara passivt se på medan riskerna för en bostadsbubbla bara ökar.

Det är inte bra att ungdomar får svårare att skaffa sig bostad. Samma effekt skulle det dock bli av sänkta ränteavdrag, något som flera partier förespråkar. Sänkta ränteavdrag innebär också större problem än skärpta amorteringskrav när räntorna börjar stiga.

Rent krasst kan det också vara bra att de skärpta amorteringskraven gör att vissa nu tvingas avstå från att ta bostadslån. De som nu avstår från lån är de som är mest sårbara vid räntehöjningar eller andra förändringar. Att de nu inte skuldsätter sig upp över öronen gör både deras personliga ekonomi och Sveriges ekonomi mer stabil.

Samtidigt är det inte säkert att amorteringskravet införs. Regeringen låter Finansinspektionen avgöra om detta behövs, med hänsyn taget till den ekonomiska utvecklingen och förändringarna i bostadspriserna.

En bostadsbubbla som spricker får enorma konsekvenser, både för mångas privatekonomi och för ett lands ekonomi. Därför måste en regering våga genomföra åtgärder för att minska risken för en bostadsbubbla, trots de negativa konsekvenser detta får. Och när Finansinspektionen hävdar att skärpta amorteringskrav just nu är det bästa sättet, så är det svårt att säga emot. Man måste lita på att Finansinspektionens experter har tillräcklig kompetens.

Annons
Annons
Annons