Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Hur många orkar gå och rösta i november?

Den 12 november är både ett bra och ett dåligt datum för folkomröstningen om småskolornas framtid. Det är bra att omröstningen hålls så fort som möjligt. Men det är dåligt med en folkomröstning i gråa november, då vädret kan få många att strunta i att rösta.

Annons

Efter en mycket lång debatt beslutade kommunfullmäktige den 3 april att kommunen skall anordna en folkomröstning om småskolornas framtid. Nu är det i praktiken klart vilket datum omröstningen skall hållas: söndagen den 12 november i år.

Än är inte det slutgiltiga beslutet taget. Det görs av kommunfullmäktige den 12 juni. Men enigheten om 12 november var total när kommunens val- och förtroendemannanämnd på tisdagen behandlade frågan, vilket betyder att alla partier står bakom beslutet. Det lär därför vara detta datum som gäller.

Det är viktigt att folkomröstningen om småskolornas framtid anordnas så snart som möjligt, inte minst av respekt för alla de tusentals som skrev under det folkinitiativ som är orsaken till att folkomröstningen skall hållas.

Orsaken till att omröstningen blir den 12 november är att detta är första möjliga datum. Det tar tid att kunna arrangera en folkomröstning. Många olika instanser skall vara inblandade, till exempel statliga Valmyndigheten.

Med den bakgrunden är 12 november ett bra datum. Det är viktigt att folkomröstningen anordnas så snart som möjligt, inte minst av respekt för alla de tusentals som skrev under det folkinitiativ som är orsaken till att folkomröstningen skall hållas.

Men samtidigt är den 12 november inte alls ett bra datum. November brukar vara årets gråaste månad. Det lär inte bli så lätt att hålla valkampanj i november, och speciellt många torgmöten i snålblåsten lär det inte bli. Vädret kan göra att många stannar hemma i stället för att rösta.

Det har genomförts ganska många kommunala folkomröstningar om skolnedläggningar runt om i landet de senaste fem åren. Valdeltagandet har varierat. I vissa fall har det legat strax över 50 procent, i andra under 20 procent.

Mycket talar för att valdeltagandet här i Norrtälje kommun kommer att bli ganska lågt. De skolor som berörs ligger i småorter, medan skolorna i de stora tätorterna inte berörs alls.

Många väljare lär därför strunta i om småskolorna finns kvar. Att folkomröstningen då hålls i november, med stor risk för uselt väder, lär få ännu fler att strunta i att rösta.

Ett lågt valdeltagande innebär att det blir stor diskussion om hur folkomröstningens resultat skall tolkas. När få röstar innebär det att omröstningen får liten legitimitet. Samtidigt kan man anta att ett lågt valdeltagande gör att ja-andelen röster blir större. Det finns fler som brinner för att skolorna skall bevaras än som brinner för att skolorna skall läggas ner.

Det bästa sättet för att få ett högt valdeltagande, och stärka folkomröstningens legitimitet, hade därför varit att anordna omröstningen i samband med det allmänna valet i september 2018. Det hade dock varit alldeles för sent. Redan i dag har det ju gått nästan ett år sedan fullmäktige fattade sitt beslut om att lägga ner fem skolor, det beslut som folket nu skall få säga sitt om.

Kommunens politiker och tjänstemän måste  se till att det finns tillräckligt många lärare i Skebo skola.  Någon mer smygnedläggning av småskolor får inte ske.

En av de hotade skolor som fullmäktige beslutade skall få vara kvar är Skebo skola. Nu tycks skolan ändå vara hotad, eftersom flera lärare har sagt upp sig.

Kommunfullmäktiges beslut skall följas. Kommunens politiker och tjänstemän måste därför se till att det finns tillräckligt många lärare i Skebo skola i höst. Någon mer smygnedläggning av småskolor på grund av passivitet efter det att lärare sagt upp sig, som skedde i Närtuna och Herräng, får inte ske.

Annons
Annons
Annons