Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Bra att Norrtäljes S-C-MP-styre har bättre koll på ekonomin än S-MP-regeringen

Annons

Det är högkonjunktur i Sverige. Prognosmakarna tvistar om ifall toppen är nådd och hur snabb nedgången kommer att bli, men alla är överens om att det är god fart i ekonomin just nu.

Det märks även i Norrtälje kommun. Det byggs mycket, många flyttar hit, nya butiker etableras och arbetslösheten är låg.

Även kommunens ekonomi drar nytta av högkonjunkturen, eftersom skatteintäkterna ökar. Kommunens preliminära bokslut för 2017 visar också på ett överskott på 71 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner bättre än budgeterat. Det gör att kommunen kan lägga undan i ladorna till sämre tider.

Norrtälje kommuns preliminära bokslut för 2017 visar på ett överskott på 71 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner bättre än budgeterat. Det är bra. Det visar att kommunens S-C-MP-styre har koll på ekonomin, även om det stora överskottet till en stor del beror på högkonjunkturen.

Att det skulle bli ett stort överskott var väntat. Den senaste delårsprognosen visade på ett överskott på 63 miljoner, vilket är hyfsat nära det verkliga resultatet. Att prognos och bokslut är ganska lika är en stor skillnad jämfört med 2016. Då hamnade bokslutet på 114 miljoner kronor, vilket var hela 100 miljoner bättre än delårsprognosen.

Uppenbarligen har Norrtälje kommuns ekonomer blivit bättre på att göra prognoser. Det är bra. När en prognos slår 100 miljoner fel har man inte koll.

En stor del av överskottet för 2016 berodde på kommunens flyktingmottagande. Samma gäller för 2017, om än i mindre grad. Av utbildningsnämndens överskott beror till exempel 16 miljoner kronor på bidrag från Migrationsverket för nyanlända ungdomar. Det väger delvis upp att Rodengymnasiet gick tolv miljoner sämre än budget.

Underskottet på Rodengymnasiet är oroväckande och måste granskas noggrant. Samma gäller att grund- och förskolans måltidsorganisation kostade elva miljoner mer än budgeterat.

I stort verkar det dock som om kommunledningen och nämnderna har bra koll på kostnaderna. När S-C-MP-styret lade sin första budget, och nämnderna fick högre anslag och större budgetansvar, varnade dåvarande oppositionsrådet Kjell Jansson (M) för att kostnaderna skulle skena i väg. Så har det inte alls blivit. Norrtälje kommun har i dag en mycket stabil ekonomi.

Delvis beror den goda ekonomin självklart på högkonjunkturen och på att inflyttningen gör att skatteintäkterna ökar. Men inte bara. Det gäller också för kommunstyret att ha koll på utgifterna, så att man inte tror att de goda tiderna skall vara för evigt och spenderar för mycket pengar. Den kollen tycks också kommunens S-C-MP-styre ha.

Man kan jämföra med S-MP-regeringen. Statens intäkter är mycket mer beroende av konjunktursvängningar än kommunernas intäkter. Därför är det mycket oroväckande att S-MP-regeringen satsar 40 miljarder kronor nästa år på nya reformer, mycket mer än prognosmakarna menar att det finns utrymme för. Tanken är säkerligen att göra många väljare glada och på detta sätt vinna valet, men det är riktigt dåligt för den svenska ekonomin.

Ett lands regering kan inte skapa en högkonjunktur, lika lite som en kommunledning kan detta. Däremot kan en regering och en kommunledning vårda högkonjunkturen på ett bra sätt, och inte låta utgifterna skena iväg. Och det tycks Norrtäljes kommunledning göra, till skillnad från Sveriges regering.

Annons
Annons