Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Bortkastade röster kan bli ett stort problem i nästa val

Finns Kristdemokraterna kvar i riksdagen efter nästa år val? Kanske. Enligt opinionsmätningarna ser det dock kärvt ut. Även Miljöpartiet och Feministiskt initiativ ligger strax under spärren. Blir det sämre demokrati om alla tre partierna hamnar under spärren?

Annons

Allt pekar på att det blir mycket svårt att bilda regering efter nästa val. Opinionsmätningarna visar att det är jämnt mellan blocken och att Sverigedemokraterna behåller sin vågmästarposition.

Just nu ligger också flera partier strax under riksdagens fyraprocentsspärr. I den senaste mätningen från Sifo får till exempel Miljöpartiet 3,9 procent, Kristdemokraterna 3,4 procent och Feministiskt initiativ 2,4 procent. Dessutom får "övriga partier" 1,1 procent.

Om detta skulle bli resultat i valet skulle alltså drygt tio procent av rösterna gå till partier som inte får några mandat i riksdagen. Tio procent av rösterna skulle vara "bortkastade".Det här vore rekord. Högsta siffran hittills är i valet 2006 då de partier som inte kom in i riksdagen tillsammans fick 5,9 procent av rösterna, med Sverigedemokraterna som klart störst på 2,9 procent.

Ebba Busch Thor och Kristdemokrater kan räddas av stödröster från allmänborgerliga väljare från att hamna utanför riksdagen. Den möjligheten har dock minskat i och med Moderaternas kraftiga nedgång de senaste månaderna.

Det här skulle också innebära ett demokratiskt problem, eftersom riksdagens mandatfördelning skulle skilja sig ganska mycket från valresultatet. Det skulle också kunna få stor betydelse för hur regeringen ser ut efter valet. Utan Kristdemokraterna i riksdagen är alliansen betydligt försvagad. Lika försvagade blir de rödgröna om Miljöpartiet inte längre finns kvar i riksdagen.

Med tre partier strax under fyraprocentsspärren kommer säkerligen också en debatt att starta om nivån på denna spärr. Det finns ju ingen naturlag att den skall ligga på fyra procent. Andra länder har andra procentsiffror, eller ingen spärr alls; Tyskland har fem procent, Finland tre procent medan till exempel Nederländerna inte har någon spärr alls. Och att den svenska spärren är just fyra procent sägs bero på en kompromiss inför enkammarriksdagens införande 1970: Socialdemokraterna ville ha en spärr på tre procent för att rädda Vänsterpartiet Kommunisterna (dagens Vänsterpartiet) kvar i riksdagen medan Folkpartiet ville ha en spärr på fem procent för att hålla Kristen Demokratisk Samling (dagens Kristdemokraterna) kvar utanför riksdagen. Resultatet blev en kompromiss på fyra procent.

Mycket kan dock hända tills valet om drygt ett år. Så sent som våren 2014 låg Centerpartiet under fyra procent i vissa mätningar. I valet i september fick partiet 6,1 procent, det vill säga klart över spärren.

Det är dock i dag svårt att se att vare sig Miljöpartiet, Feministiskt initiativ eller Kristdemokraterna kan göra en liknande uppryckning. Miljöpartiet har tappat lyskraft efter interna skandaler och många eftergifter i regeringssamarbetet. En del av partiets väljare har gått till Feministiskt initiativ, och att båda dessa partier delvis slåss om samma väljare gör det är svårt att tro att båda kommer in i riksdagen. Det är också svårt att tro att rödgröna stödröster räcker till för båda partierna. Miljöpartiet ligger i dag bäst till för att klara gränsen, med det kan förändras.

På samma sätt kan Kristdemokraterna få stödröster från allmänborgerliga väljare, precis som man brukar få. Den möjligheten har dock minskat i och med Moderaternas kraftiga nedgång de senaste månaderna. Men även Kristdemokraterna har god chans att klara gränsen, även om det ser mörkt ut i dag.

Annons
Annons