Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Är detta slutet på snacket om "apartheid"?

Fler nyanlända måste få jobb. Det är därför mycket bra att facken och arbetsgivarna kommit överens om de så kallade etableringsanställningarna, framför allt eftersom detta bryter den tidigare låsning som fanns på vänsterhåll mot lägre löner, vilka bland annat kallats för "apartheidpolitik".

Annons

Arbetslösheten fortsätter att sjunka. Högkonjunkturen gör att fler och fler får jobb.

Samtidigt fortsätter skillnaden att öka mellan utrikes och inrikes födda. För dem födda i Sverige är arbetslösheten 3,9 procent enligt de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen. För utrikes födda är siffran 22,1 procent.

Så här kan det inte fortsätta. Vi måste hitta ett sätt att få de nyanlända i jobb. Visst har många av dem en god utbildning, men de flesta är lågutbildade, ofta lägre än gymnasienivå. Det kommer att ta alltför många år, och kosta alltför mycket, att ge alla en gymnasieutbildning. Många vill inte heller studera. De vill jobba.

Fler nyanlända måste få jobb. Det är därför mycket bra att facken och arbetsgivarna kommit överens om de så kallade etableringsanställningarna.

S-regeringen har dock varit pinsamt passiv på detta område. Alla förslag som allianspartierna kommit med har avfärdats med att "ni vill sänka lönerna", och i stället har man envist hävdat att mer utbildning är den enda rätta lösningen. Vissa på vänsterkanten har gått ännu längre. Lägre lön för nyanlända har till exempel kallats för "apartheidpolitik".

Regeringen har dock bedrivit tt dubbelspel. Å ena sidan har man motsatt sig alla allianspartiernas förslag. Å andra sidan har man satt hårt tryck på LO att acceptera en överenskommelse med arbetsgivarna som liknar allianspartiernas förslag.

De här påtryckningarna har till slut gett resultat. I fredags kom alla LO-förbund (utom Transport), Unionen och fem stora arbetsgivarförbund överens om ett förslag kallat etableringsanställningar. Detta skall erbjudas till nyanlända, till arbetslösa ungdomar och till långtidsarbetslösa, och innebär en lön till den anställde på i snitt runt 19 000 kronor i månaden före skatt. Arbetsgivaren skall dock bara betala 8 000 kronor och tanken är att staten skall stå för resten. Inga arbetsgivaravgifter skall betalas. Anställningen skall gälla i högst två år och sedan övergå i en fast anställning med ordinarie lön och villkor.

Det här är ett bra förslag, inte minst eftersom det är enkelt. De tidigare förslagen från allianspartierna och LO har varit krångligare för arbetsgivaren. Och trots regeringens rop om "lönesänkningar" så tycks regeringen nu vara beredd att ställa upp med de pengar som behövs för att förslaget skall bli verklighet. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har uttalat sig klart positivt om överenskommelsen.

Visst har etableringsanställningarna en del nackdelar, som att modellen blir dyr för staten om den fungerar bra. Å andra sidan är det ännu dyrare att tiotusentals människor är arbetslösa år ut och år in. En annan nackdel är att lönen kan bli så hög att etableringsanställningarna snedvrider arbetsmarknaden och slår ut andra jobb, till exempel i rut-sektorn eller inom servicejobben. Även detta är dock en risk som är värd att ta. Fördelarna med att få fler arbetslösa i jobb är så stora. Det kan därför behövas göras justeringar av förslaget, men det absolut viktigaste är att fackets och Socialdemokraternas låsning när det gäller "lägre löner" är bruten.

Än är dock inte allt i hamn. Förslaget skall nu förankras i LO-förbunden och där finns risk för att de gamla låsningarna kan sätta stopp. De som tidigare kallade alliansens förslag för "apartheid" lär inte låta sig övertygas så lätt.

Annons
Annons
Annons