Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med folkomröstningen riskerar småskolornas långbänk att bli ännu längre

Artikelserie
Småskolornas framtid

Efter Moderaternas beslut är det nu i praktiken klart att det blir en folkomröstning om småskolorna. Men efter omröstningen skall valresultatet tolkas. Och det riskerar att ge upphov till en ny lång skoldebatt.

Annons

Moderaterna i Norrtälje kommun har varit pådrivande för att lägga ner småskolorna på landsbygden. Man stödde beslutet i juni i fjol om att lägga ner fem skolor, och man har tidigare velat lägga ner ännu fler.

Därför var det mycket överraskande att Moderaterna i måndags kväll beslutade att säga ja till en folkomröstning om småskolorna.

När omröstningen är klar kommer den stora frågan: hur skall valresultatet tolkas? Folkomröstningar är alltid rådgivande, vilket gör att kommunens politiker kan strunta i resultatet om de vill. I praktiken lär valdeltagandet spela stor roll för hur politikerna agerar.

Det här innebär i praktiken att det kommer att bli en folkomröstning. Enligt lagen måste minst 21 ledamöter i fullmäktige stödja folkinitiativet för att folkomröstningen skall genomföras. Moderaterna har 16 ledamöter. Sverigedemokraterna och Roslagens oberoende parti har hittills tagit tydlig ställning för en folkomröstning. Dessa två partier har tillsammans åtta ledamöter i fullmäktige, vilket tillsammans med Moderaternas ledamöter blir 24. Det är klart över det behövliga röstetalet.

Självklart kan mycket hända med avhopp och annat. Men allt talar ändå för att fullmäktige på måndag kommer att besluta om att hålla en folkomröstning.

Då är det klart. Då kommer det mängder av nya frågor.

Den första är när folkomröstningen skall hållas. Ingen av de större partierna lär vilja hålla folkomröstningen i samband med valet nästa år. I stället kommer folkomröstningen troligen att hållas i höst, kanske i samband med kyrkovalet 17 september.

Nästa fråga är hur partierna skall agera i folkomröstningen. Mycket talar för att flera av partierna kommer att ligga lågt i valkampanjen, inte minst de partier som inte ville ha någon omröstning. Det kan därför bli en mycket underlig valrörelse, där i stort sett bara den ena sidan, de som vill bevara småskolorna, kommer att kampanja. Det kan bidra till att valresultatet blir lågt, inte minst eftersom de allra flesta av kommuninnevånarna inte berörs direkt av skolnedläggningarna.

När omröstningen sedan är klar kommer den stora frågan: hur skall valresultatet tolkas? Folkomröstningar är alltid rådgivande, vilket gör att kommunens politiker kan strunta i resultatet om de vill. I praktiken lär valdeltagandet spela stor roll för hur politikerna agerar. Om bara 10-20 procent röstar, så lär politikerna strunta i folkomröstningen, oavsett utslag. Om så många som 70-80 procent röstar lär de tvärtom känna sig tvingade att följa utslaget.

Men vad händer om valdeltagandet ligger däremellan, vilket är det mest troliga? Det mesta talar för att en debatt då börjar om hur valresultatet skall tolkas, i alla fall om resultatet i folkomröstningen innebär ett ja till att bevara småskolorna. Vissa kommer då att hävda att alla de fem skolorna skall bevaras, medan andra tycker att det räcker att bevara en eller två. Risken är uppenbar att folkomröstningen bara blir starten på en ny vända i den skoldebatt som pågått i kommunen under flera år.

Och detta är ett av de stora problemen med folkomröstningar: om alternativen i omröstningen inte är helt entydiga så måste väljarnas utslag tolkas av partierna, och då kommer partierna att göra olika tolkningar. Till sist blir det alltså inte folket som fattar beslutet, utan politikerna. Och då blir folkomröstningen inte helt meningslös, men nästan.

Läs mer: Folkomröstningar ger inte mer demokrati

Bra att S-C-MP-styret säger nej till folkomröstning om småskolorna

Annons
Annons
Annons