Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Kostnaden kan inte fortsätta att skena iväg

+
Läs senare
Ledare

Handikappförbunden är oroliga. Regeringen har nämligen i sitt regleringsbrev uppmanat Försäkringskassan att ”bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Detta menar handikappförbunden riskerar att innebära stora försämringar för personer med funktionsnedsättningar.

Bakgrunden till S-MP-regeringens uppmaning är den enorma ökningen av assistansersättningens kostnader. När ersättningen infördes av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet trodde man att kostnaden skulle bli 2-3 miljarder kronor per år. I dag är kostnaden 30 miljarder per år.

De senaste tio åren har kostnaderna nästan fördubblats. Antalet personer som får assistansersättning har dock bara ökat med 2 000 personer, från 14 000 till 16 000. Det måste betyda att många med funktionsnedsättning får mycket dyrare assistans i dag än för tio år sedan.

Den bild som handikappförbunden ger, och som får genomslag i medierna, är dock en helt annan. Där ges alltid exempel på funktionshindrade som fått kraftiga försämringar de senaste åren, och menar att de inte får så mycket assistans som de anser sig ha rätt till.

De här exemplen är säkerligen helt sanna, och det finns ofta skäl att ifrågasätta om det i dessa exempel varit rätt att skära i ersättningen. Men det motsäger inte grundproblemet: kostnaden för assistansersättningen skenar, trots att antalet personer som får hjälp inte ökar speciellt mycket.

I det läget

är det bra och viktigt att regeringen försöker begränsa ökningen, och också tar reda på varför kostnaderna har skenat iväg. Det vore snarast oförsvarbart om regeringen inte gjorde detta.

Det är till exempel viktigt att ta reda på hur stor andel av assistansersättningen som består av fusk. För några år sedan beräknades fusket uppgå till 2-3 miljarder kronor. Har den delen ökat? För några år sedan kom en utredning med förslag för att minska fusket. Har dessa förslag genomförts? Behövs det fler åtgärder för att minska fusket, till exempel skärpta regler för företag som bedriver assistansverksamhet?

Det finns en stor politisk enighet om att LSS och assistansersättningen är mycket viktig för att ge personer med stora funktionsnedsättningar ett bra liv. Det finns därför ingen anledning för handikappförbunden att vara rädda för omfattande försämringar. Istället bör de stödja regeringens och den ansvariga ministerns, barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnérs, arbete, för att se till att alla miljarder som ersättningen kostar verkligen kommer de funktionshindrade till del och används på ett rättvist sätt.

För kostnaderna för assistansersättningen kan inte skena iväg som de hittills har gjort. Det minskar legitimiteten i LSS, vilket på sikt kommer att slå tillbaka mot de funktionshindrade.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons