Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Hjälp till att motarbeta populistiska partier

Ledare

Populistpartier både till vänster och höger har stora framgångar runt om i Europa. Överallt tycks det finnas en allt större misstro med de etablerade politikerna.

Utvecklingen är likadan i USA, vilket blev avgörande det amerikanska presidentvalet. Ett av Donald Trumps främsta argument i valkampanjen var att han inte var politiker, och därmed inte korrumperad eller en del av "etablissemanget" och "eliten". I detta etablissemang räknade han också in journalisterna, som han menade var styrda av politikerna eller den "globala finanseliten".

De populistiska rörelserna säger sig ofta företräda

Den här misstron mot journalister finns även i Sverige och Europa. Enligt årets Förtroendebarometer, gjord av Göteborgs universitet, har bara 22 procent förtroende för dagspressen. Det är lågt, även om det är högre än för de politiska partierna, som bara 13 procent har förtroende för. (Förtroendet för lokalpressen är betydligt högre: 47 procent.)

Med så låga förtroendesiffror finns det stort utrymme för partier som utmålar de traditionella politiska partierna och medierna som etablissemang, och själva säger sig stå för något helt nytt. Dessa populistiska partier hävdar att man "lyssnar på väljarna", till skillnad från de "korrumperade" partierna. Samtidigt kryddar man gärna sitt budskap med att skylla alla problem på vissa grupper, ofta invandrare eller flyktingar.

De populistiska partierna säger sig ofta företräda "folkets sanna röst". Egentligen har de dock ofta en klart antidemokratisk agenda, där "starka män" eller "starka kvinnor" skall tolka "folkets" vilja.

Populisterna gynnas av det ökande användandet av sociala medier. Misstron mot de traditionella medierna gör att många tycker att de sociala medierna har större trovärdighet. Samtidigt fungerar de sociala medierna som "bubblor", där man bara läser inlägg av likasinnade. Där sprids fördomar och konspirationsteorier. Tonen mot dem med andra åsikter är ofta mycket rå, och hårda angrepp applåderas.

Samtidigt ökar misstron mot experter. De räknas som en del av "eliten", och går därför inte att lita på. I stället litar man bara på likasinnade.

Det här innebär att polariseringen i samhället tilltar. Det sammanhållande kittet blir svagare. Fördomar underblåses.

Det är en mycket farlig utveckling. Frågan är hur den bryts? Självklart måste de traditionella politiska partierna bli bättre att lyssna på sina gräsrötter. Men det räcker inte – partierna har i dag så få medlemmar att de blivit dåliga på att fånga upp åsikterna bland de icke-partiaktiva.

En lösning är att fler blir aktiva i de politiska partierna, och påverkar dem inifrån. Då blir inte partierna en "elit" utan kontakt med väljarna. De politiska partierna är grunden i den representativa demokratin, som är den demokratiform de flesta demokratiska länder har.

De medborgare som vill att demokratin skall överleva måste också ta ett ansvar för att partierna överlever.

Samtidigt måste de som vill försvara demokratin, och det borde vara de allra flesta, sluta prata om "elit" och "etablissemang". Den typen av luddiga beteckningar ökar polariseringen och gynnar populisterna och de antidemokratiska krafterna. För vilka tillhör egentligen "eliten"? Hur många är de?

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons