Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkomröstningen lär inte få någon betydelse

Det blir en folkomröstning om småskolornas framtid. Det beslutade kommunfullmäktige på måndagskvällen. Det är en stor seger för dem som kämpat för folkomröstningen. Men allt pekar på att folkomröstningen till sist inte får någon betydelse, utan att nedläggningsbeslutet ligger fast.

Annons

Det blir en folkomröstning om småskolornas framtid. Det beslutade, som väntat, kommunfullmäktige på måndagskvällen.

Det här är en stor seger för dem som kämpat för folkomröstningen. De har lyckats samla ihop tillräckligt många underskrifter och de har också lyckats få tillräckligt många partier i fullmäktige att stödja omröstningen.

Det var partitaktik, framför allt från Moderaternas sida, som gjorde att fullmäktige sa ja till en folkomröstning. Det blir nu taktiska skäl som avgör när folkomröstningen hålls, vad som står på valsedlarna och hur stort kampanjarbetet blir.

Men detta innebär inte att alla skolor får leva kvar. I stället pekar det mesta på att folkomröstningen inte ger någon förändring, utan att fullmäktiges beslut ligger fast. Kommunalrådet Ingrid Landin (MP) sa i måndagens debatt att folkomröstningen inte skulle påverka hennes partis inställning. Och även om ingen annan gruppledare sa samma sak, så finns säkerligen samma grundinställning i de andra partierna. Den enda anledningen till en förändring vore ett entydigt och massivt stöd för småskolorna i folkomröstningen, men så lär det knappast bli.

Valdeltagandet i folkomröstningen lär till exempel inte bli högt. Dels är det många kommunmedborgare, en stor majoritet till och med, som inte berörs av skolnedläggningarna. Många av dem lär inte bry sig om att rösta.

Dessutom kommer folkomröstningskampanjen att bli tämligen stillsam. Det är ju val nästa år, och partierna lär därför vara helt ointresserade av att spendera delar av valkassan på en folkomröstning man egentligen inte vill ha. Det gör att bara något enstaka parti, framför allt ROOP, kommer att engagera sig i folkomröstningen, medan övriga ligger lågt. Många väljare kommer därför knappt att märka att det pågår en valkampanj.

Däremot finns det andra frågor kring folkomröstningen som partierna kommer att vara mycket engagerade i. En gäller tidpunkten. Valdagen nästa år vore ett lämpligt datum om man vill hålla ner kostnaderna och öka valdeltagandet. Å andra sidan kan det göra att folkomröstningen påverkar resultatet i kommunvalet, vilket vissa partier ser som en fördel och andra som en nackdel.

En annan fråga gäller texten på valsedlarna. Folkinitiativets fråga var "Vill du att Norrtälje kommun ska behålla alla sina glesbygdsskolor och upprätta ett kommunalt glesbygdsprogram?". Det naturliga är att väljarna får säga ja och nej till detta.

Då skulle ett nej dock innebära ett nej också till ett glesbygdsprogram, och att S-C-MP-styret tvingas avbryta sitt arbete med ett sådant program. Eftersom alla partier vill ha ett glesbygdsprogram borde det kravet kanske kunna tas bort från valsedeln. Av taktiska skäl kan dock vissa partier vilja ha det kravet kvar, eftersom det skulle kunna göra att fler röstade ja.

Det var partitaktik, framför allt från Moderaternas sida, som gjorde att fullmäktige sa ja till en folkomröstning. Det blir taktiska skäl som avgör när folkomröstningen hålls, vad som står på valsedlarna och hur stort kampanjarbetet blir. Och allt pekar på att omröstningen till sist inte får någon betydelse, utan att partierna står fast vid sina linjer i skolfrågan.

Partitaktik är en del av demokratin. Men partitaktikens stora betydelse är ett viktigt argument för att det sällan är rätt att anordna folkomröstning. Det visar sig nu ännu en gång.

[+] Här kan du se hur beslutet röstades fram och följa hur debatten – NT sände live

Annons
Annons
Annons