Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Det finns alltid en risk för läckor

Ledare

Nästan alla bär i dag med sig en mobiltelefon. Vi sms-ar, läser och svarar på mejl, lyssnar på Spotify, läser nyheter. Ibland ringer vi till och med ett telefonsamtal.

Allt detta skapar elektroniska spår. Mobiltelefonens trafikdata talar om vad vi har gjort och var vi har varit nästan dygnets alla timmar.

Nästa vecka kommer riksdagen att rösta igenom det så kallade datalagringsdirektivet. Det innebär att teleoperatörerna från och med den 1 maj i år måste lagra trafikdata för alla telefoner och datorer under ett halvårs tid. Innehållet i trafiken, det vill säga vad som sägs, sms-as eller mejlas, får inte sparas, däremot bland annat vem som använder telefonen, mobiltelefonen eller datorn, var användaren befinner sig, vem användaren kommunicerar med, och datum och tidpunkt för kommunikationen. Det innebär att man i princip dygnet runt kan följa vad en majoritet av svenskarna gör och befinner sig.

Det här direktivet innebär därför ett mycket stort hot mot den personliga integriteten. Även om det bara är polisen och andra statliga myndigheter som bekämpar brott som skall få använda uppgifterna, så finns alltid risken att de använder information på ett helt annat sätt. Dessutom riskerar informationen att läcka ut, och att till exempel poliser använder uppgifter för privata syften eller att kriminella använder dem för utpressning.

Frågan är också om datalagringsdirektivet verkligen gör det lättare att bekämpa brottslighet – det brukar vara enkelt för kriminella att hitta sätt att komma runt den här typen av övervakning.

Datalagringsdirektivet kommer från EU och togs fram 2006 med bland annat Sveriges dåvarande justitieminister Thomas Bodström som pådrivare. Entusiasmen från alliansregeringens sida har dock varit liten, och den främsta anledningen till att direktivet nu ändå röstas igenom i riksdagen är att Sverige får betala höga böter om direktivet inte genomförs. Sverige betalar för övrigt redan dessa böter. Böterna är 10000 euro per dag, och betalas sedan februari 2010. Om direktivet införs den 1 maj, vilket allt pekar på, blir alltså böterna totalt omkring 70 miljoner kronor.

Det absolut bästa hade varit att EU aldrig hade tagit fram något datalagringsdirektiv, utan att detta hade varit något som varje medlemsland hade fått besluta om. Då hade med stor säkerhet Sverige aldrig fått en sådan lag.

Men nu är det inte så. Nu finns detta EU-direktiv, och det innebär mycket stora kostnader för Sverige att inte införa det. Det är det inte värt, även om man naturligtvis kan hävda att det inte går att sätta ett pris på integritet. Därför är det ändå rätt av Sverige att införa datalagringsdirektivet, samtidigt som alliansregeringen på alla sätt måste arbeta inom EU för att direktivet i framtiden skall bli frivilligt för EU-länderna.

Annons
Annons
Annons