Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra att S-C-MP-styret säger nej till folkomröstning om småskolorna

Artikelserie
Småskolornas framtid

Det är bra att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet säger nej till en folkomröstning om glesbygdsskolorna. Folkomröstningar skapar problem för demokratin, eftersom de innebär att kopplingen mellan beslut och ansvar upphävs. Nu är det i praktiken Moderaterna som avgör om det blir en folkomröstning eller inte.

Annons

De tre partierna i Norrtälje kommuns så kallade samverkansstyre, det vill säga Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, säger nej till kravet på en kommunal folkomröstning om glesbygdsskolorna. Det beskedet lämnade partiernas gruppledare Ulrika Falk (S), Anders Olander (C) och Ingrid Landin (MP) vid en presskonferens på måndag eftermiddag.

Det var ett väntat besked. Frågan om framtiden för småskolorna i Norrtälje kommun har diskuterats under många år och med mängder av politiska turer. Till sist enades S-C-MP-styret om ett förslag, som också fick stöd av en stor majoritet i kommunfullmäktige. Det vore då konstigt om dessa tre partier skulle vilja ha en folkomröstning, som skulle förlänga skoldebatten ytterligare ett par år.

Det var väntat att Anders Olander (C), Ulrika Falk (S) och Ingrid Landin (MP) skulle säga nej till en folkomröstning om småskolorna. Och det var också ett bra besked. Men frågan är nu vad Moderaterna säger.

Det var också ett bra besked. Folkomröstningar skapar problem för demokratin, eftersom de innebär att kopplingen mellan beslut och ansvar upphävs. Väljarna kan rösta för att bevara skolorna, men kan strunta i vilka följder det får.

Dessutom finns det många andra problem med en folkomröstning om småskolorna. Innebär ett ja att skolorna måste drivas vidare oavsett elevantal? Hur många kommer att rösta i en fråga som berör ganska få?

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet kan dock inte stoppa kravet på folkomröstning på egen hand. Enligt lagen måste två tredjedelar av kommunfullmäktige rösta nej till ett folkinitiativ om en folkomröstning för att denna inte skall hållas.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har bara 30 mandat av de 41 som krävs för två tredjedels majoritet.

Moderaterna har sedan länge velat lägga ner flera småskolor och stödde också nedläggningsbeslutet vid kommunfullmäktiges omröstning i fjol. Det vore därför naturligt om Moderaterna också sade nej till kravet på folkomröstning.

Vid måndagens omröstning i kommunstyrelsen valde dock Moderaterna att lägga ner sina röster, vilket även Liberalerna och Vänsterpartiet gjorde. I stället kommer Moderaterna att ge besked efter ett internt partimöte på måndag.

Det är kanske förståeligt att partierna inte vill ta ställning till kraven på folkomröstning. Om man säger nej kommer man ju att reta upp de väljare som kräver en sådan. Om man säger ja, så retar man upp dem som inte vill ha en omröstning.

Som lagen är utformad innebär dock en nedlagd röst ett stöd för en folkomröstning. I praktiken går det därför inte att försöka låta bli att ta ställning.

Det blir därför intressant att se hur partierna agerar den 3 april när kommunfullmäktige skall fatta beslutet om folkomröstningen. Men det är svårt att tro annat än att det blir ett nej. Det är svårt att tro att Moderaterna skulle släppa fram en sådan. Moderaterna stödde ju fullmäktiges beslut om skolnedläggningar, och brukar vara negativt inställda till folkomröstningar.

I och för sig skulle en folkomröstning kunna skapa problem för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i valet 2018. Men vill Moderaterna verkligen gå emot sin egen övertygelse och släppa fram en folkomröstning enbart av partitaktiska skäl?

Läs mer: Folkomröstningar ger inte mer demokrati

Fel att folkomrösta om småskolorna – men kampanjen har inte varit förgäves

Annons
Annons
Annons