Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vart tog abborrarna vägen?

De asiatiska skarvarnas utbredning håller på att utvecklas till en ekologisk katastrof, skapad av människan. Skarvarna har har en förkärlek till abborre som byte, så det är abborrarna som försvinner först där skarvarna uppträder. Nu krävs en lokalt förankrad förvaltning av skarvbestånden, skriver åtta företrädare för Landsbygdspartiet oberoende.

Annons

Har du försökt fiska abborre med barnen eller barnbarnen utan att få den förr mest vanliga fiskarten när man metade med mask ifrån en brygga, utan att få någon?

Den skarvart som tidigare förekom sporadiskt i Östersjön var storskarv (Phalacrocorax Carbo Carbo), som nu närmast häckar i norra Norge. I dag finns det en ny skarvart i Östersjön, mellanskarv (Phalacrocorax Carbo Siniensis), som ökar exponentiellt.

Den ”nya” skarvarten som breder ut sig längs våra kuster, är från början importerad från Asien. Europeiska adelsmän hade uppmärksammat sina asiatiska ståndsbröders förkärlek till att fiska med skarv. Jämför jakt med falk, som även den var en ren överklassysselsättning. Holländare tog med sig den främmande arten till Europa från Kina.

Har du försökt fiska abborre med barnen eller barnbarnen utan att få den förr mest vanliga fiskarten när man metade med mask ifrån en brygga, utan att få någon, frågar åtta företrädare för Landsbygdspartiet oberoende.

Vår egen skarv är en klipphäckande skarv som nu endast återfinns i Nordnorge. Den skarv vi nu ser i Stockholm skärgård, häckade där första gången 1994, på ögruppen Grän.

Det rör sig således om två olika skarvarter, som Naturvårdsverket gjort till en art, alternativt är verket lurat upp på läktaren av ornitologerna. Hur många av er har sett den ”felaktiga arten” häcka på klippor?

Födosöken skiljer också stort. Vår traditionella storskarv är en utsjöfiskare, den importerade arten fiskar i kustzonen, vilket alltså nu hotar en rad fiskarter.

Mellanskarvarna har en förkärlek till abborre som byte. Det är den art de äter, om de finns, så det är abborrarna som försvinner först där skarvarna uppträder. När abborrarna har försvunnit försvinner även den viktiga predator i näringskedjan som reglerade antalet spigg i kantzonerna där abborrarna leker.

I dag ser vi kanske 50 gånger så mycket spigg där jämfört med för 20 år sedan i Stockholms skärgård. Spiggarna äter i sin tur upp det zooplankton som abborrynglen är beroende av i yngelstadiet, vilket förvärrar situationen för abborrarna.

Enligt Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua, tar mellanskarvarna cirka 3,5 gånger så mycket abborre som fritids- och yrkesfisket tillsammans. Sannolikt passeras då en kritisk gräns för det fisketryck som abborrarna tål.

De asiatiska skarvarnas utbredning håller på att utvecklas till en ekologisk katastrof, skapad av människan, skriver åtta företrädare för Landsbygdspartiet oberoende.

När antalet spiggar har exploderat har det även medfört att trycket på Östersjöns zooplankton har ökat så att dessa inte längre kan reglera mängden algplanktion, där ibland "giftalger", vilket kan ha bidragit till att vi får dessa blomningar varje sommar. Cyanobakterier och grönalger gynnas sannolikt även av all den gödning som skarvarna bidrar med.

Dagligen tillför mellanskarvarna i och runt Östersjön ungefär 300 ton orenat träck till den, vilket är många gånger mer än det fritidsbåttrafiken gjorde innan förbudet mot tömning av svartvatten i Östersjön infördes. Det är att svälja mygg och sila kameler.

I Kalmarsund, där mellanskarvarna först återfanns, råder det i dag förbud mot att fiska abborre eftersom den är närmast utrotad.

Enligt Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua, tar mellanskarvarna cirka 3,5 gånger så mycket abborre som fritids- och yrkesfisket tillsammans. Sannolikt passeras då en kritisk gräns för det fisketryck som abborrarna tål.

Vissa tar de ökade sälbestånden som en orsak. Men de glömmer bort att sälen var lika talrik under 1800-talets slut, som den är nu. Det återstår endast en tänkbar predator. Även ålen som nu är rödlistad är hårt ansatt. I folkmun benämns den asiatiska skarven som Ålakråka. Det är ingen slump.

De asiatiska skarvarnas utbredning håller på att utvecklas till en ekologisk katastrof, skapad av människan. Därför föreslår Landsbygdspartiet oberoende att vi snarast måste återställa det människan förorsakat genom en lokalt förankrad, adaptiv förvaltning av skarvbestånden, samt att stödutsätta abborre och även gös för att beta av bland spiggarna.

Michael Bonnier, Norrtälje

Magnus Malmsten, Norrtälje

Peter Johansson, Norrtälje

Ann-Sofie Hagberg, Norrtälje

Claes Littorin, Uppsala

Hans Boström, Hallen

Margoth Hansen, Sandviken

Pierre Ländell, Kinda

alla Landsbygdspartiet oberoende

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons