Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringsförklaringen vilar inte på vetenskaplig grund

Med all respekt för det lidande som drabbar människor som utsätts för extrema väderhändelser och naturkatastrofer, som orkanen Irma, men årets regeringsförklaring vilar inte på vetenskaplig grund vad gäller klimatfrågan, skriver Sigvard Eriksson.

Annons

Klimatkrisen är här och nu. Vattenbristen i Sverige, värmeböljan Lucifer i Europa, torkan på Afrikas horn, orkanerna Harvey och Irma skrämmer. Extrema väderhändelser följer i klimatförändringarnas spår. Så lyder statsministerns regeringsförklaring i avsnittet om klimatförändringar.

I Västerbottenskuriren 11 september ställde psykologerna Mattias Lundberg och Johan Waara, Umeå respektive Uppsala, frågan: Varför är politiken så dåligt förankrad i vetenskap? De skriver också: Självfallet är det inte rimligt att man som makthavare bara häver ur sig det ena eller andra utan att ha stöd för det man påstår.

Det finns inga statistiskt signifikanta belägg för att extrema väderhändelser skulle ha ändrats de senaste hundra åren.

Vid riksdagens högtidliga öppnande 12 september visade statsministern ett klockrent exempel på det som oroar de två psykologerna. Citatet ur Stefan Löfvens regeringsförklaring saknar vetenskaplig grund. Låt oss granska hans påståenden.

1. Vattenbristen i Sverige. Sommarens låga grundvattennivåer beror på föregående snöfattiga vinter. Det handlar om väder och säger inget om klimatförändringar. I rapporten The State of the Climate in 2016 skriver professor Ole Humlum vid Oslo Universitet att snötäckets utbredning har varit stabilt sedan 1970-talet, även om lokala och regionala variationer varit stora. Snötäckets utbredning på norra halvklotet har ökat något under höstarna, midvinterutbredningen har varit stabil medan utbredningen under vårar minskat något.

2. Värmeböljan i Europa. I Spanien uppmättes den extrema temperaturen 47 grader. Men det är ingen unik notering. Lika höga noteringar finns för åren 1946, 1959, 1964 och 1967.

3. Torkan på Afrikas horn. De oundvikliga och naturliga perioderna av torka resulterar i matbrist och svår undernäring, men det är inte torkan i sig som är orsaken. I århundraden har nomadfolken på Afrikas horn haft olika strategier för att överleva torkperioderna, bland annat har de minskat boskapshjordarna. Men i dag kan de inte överleva på samma sätt eftersom politiska konflikter och en hög befolkningstillväxt gjort dem extremt utsatta. (Röda Korset, DN 20110717)

4. Orkanerna Harvey och Irma. Harvey rankas nummer 16 bland orkaner som nått amerikanska fastlandet och Irma preliminärt som nummer 2 eller 3. Den värsta uppmätta orkanen sedan 1851 inträffade på Labors Day 1934.

5. Extrema väderhändelser följer i klimatförändringarnas spår. Det finns inga statistiskt signifikanta belägg för att extrema väderhändelser skulle ha ändrats de senaste hundra åren.

De flesta klimatforskare och meteorologer är mycket försiktiga att koppla enskilda väderhändelser och naturkatastrofer till klimatförändringar. Man skiljer strikt på väder och klimat. Det gör inte språkröret Gustav Fridolin när han i Expressen försöker skrämma oss med att orkanen Harvey beror på klimatförändringarna. För honom är det opportunt att parasitera på människors olycka i politiska syften.

Med all respekt för det lidande som drabbar människor som utsätts för extrema väderhändelser och naturkatastrofer, men årets regeringsförklaring vilar inte på vetenskaplig grund vad gäller klimatfrågan.

Sigvard Eriksson, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons