Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Rädda socknarna

+
Läs senare
Debatt

För geografisk orientering utnyttjar vi vanligtvis den namnflora som vuxit fram under avsevärd tid. I publika meddelanden till kommuninnevånarna, i reportage och artiklar i tidningen etcetera orienterar vi oss snabbt genom att relatera till tätorter och socknar.

Sockennamnen representerar samhörighet för de människor som bor i socknen. Detta kan komma att förändras genom nya principer för folkbokföringen. Alla som är knutna till sockentillhörigheten måste ryta till så att inte landsbygdens identitetsfrågor försummas, skriver Ulf Sporrong.foto: anders sjöberg

Utanför tätorterna har socknarna därutöver en traditionell identitetsskapande betydelse genom att sockennamnen representerar samhörighet för de människor som bor där. Detta kan komma att förändras genom nya principer för folkbokföringen, något som på sikt kan komma att få vida konsekvenser för den lokala identiteten, främst på landsbygden.

Ett par saker är orsaken härtill.

Den ena är att Svenska kyrkan för en tid sedan förlorade ansvaret för den så kallade kyrkobokföringen. Den moderna folkbokföringen är numera knuten till landets skattemyndigheter. Vi är skrivna på den fastighet där vi bor. Alla fastigheter i landet är koordinatsatta. Detta innebär att vår geografiska tillhörighet bestäms av den fastighetskoordinat där vi är skrivna. Principiellt enkelt och logiskt kan tyckas.

Det andra som skett är att kyrkan efter separationen från staten år 2000 har inlett en omorganisation som resulterat i församlingssammanslagningar och nya pastoratsindelningar.

Dessa två händelser har var och en på sitt sätt kommit att utgöra ett hot mot den uråldriga sockenindelningen i vårt land. Resultatet kan bli att människors geografiska identitet inte längre relateras till en viss socken eller församling utan helt torrt till en exakt punkt i rikets koordinatsystem inom en viss, given kommun. Mellan denna punkt och kommunens hela ägodomän finns sålunda inte längre något orienterande steg i registreringen av oss medborgare. Sockennivån är borta.

Vad får då detta för konsekvenser? Jo, återverkningarna kan komma att ske på flera plan. Om sockenindelningen inte längre har någon officiell funktion är risken att denna gamla indelning faller i glömska. Detta kan på sikt innebära att sockennamnen, våra historiskt sett viktigaste ortnamn, tenderar att försvinna. Historisk forskning i bred mening kommer att förlora möjligheter till jämförelser över lång tid om den stabila grund som sockenindelningen inneburit tas bort.

Också den populära släktforskningen kommer att drabbas. Förslaget att avskaffa den internationellt unika svenska folkbokföringens anknytning till sockenindelningen är särskilt märklig, eftersom Sverige nyligen undertecknat Unescos konvention för skydd av det immateriella kulturarvet.

Härtill kommer sockenindelningens sociala och praktiska innebörd. Den har alldeles särskild betydelse för de talrika ideella organisationer som verkar på bygdenivå, inte minst här i Norrtälje. Förändringarna blir därför ännu ett bakslag för glesbygdens förmåga att hävda sig.

I dataålderns tidevarv kan man naturligtvis erbjuda tekniska lösningar som tillgodoser kravet på lämpliga statistikområden. Problemet är föränderligheten i våra kommungränser. En långsiktigt fungerande officiell statistik kan därför bara upprätthållas genom att behålla den traditionella indelningen i socknar och låsa den så att den inte förändras framgent. Mindre statistiska enheter kan alltid läggas samman till större, men inte tvärt om.

Jag vill med detta inlägg öka medvetenheten bland lokala föreningar och organisationer i Norrtälje som i många fall bygger just på sockentraditionen.

Vad kan man då göra åt saken? Det brådskar nämligen. Förslag till ändring finns i budgetpropositionen, men man tvekar ännu att föra fram det efter hård kritik.

Jag föreslår att företrädare för ideella, sockenbaserade organisationer kontaktar kommunens rikspolitiker för att uppmärksamma dem på vad som håller på att hända. Detta är ingen politisk fråga utan snarare en fråga om sunt förnuft. Statistikmakarna klarar sig alltid, men alla som är knutna till sockentillhörigheten måste ryta till så att inte landsbygdens identitetsfrågor försummas. Dessutom vill vi behålla möjligheten till jämförande officiell statistik i långa tidsserier.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons