Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Parisavtalet måste ställas under debatt

”Kan grön människofientlighet leda till miljödiktatur?” Den frågan ställde professor Nils Uddenberg 1995. Han utgick från en enkät bland gymnasister. De oroade sig för miljöförstöring, klimatförändringar, befolkningstillväxt och världssvält. De ansåg att människan är en destruktiv kraft som skövlar naturen.

Annons

Åsa Romson är i Paris beredd att sälja ut delar av nationens förmögenhet och självbestämmande, skriver tre företrädare för närvetket Klimatsans.

Över hälften ansåg att dessa problem endast kunde lösas av en stark miljörörelse, som får människorna att ändra sin livsstil. Han skriver: ”Får vi en diktatur i det här landet, tänker jag, blir det en diktatur i ekologins namn”.

Nu, när det är 1990-talets gymnasister som styr över oss, har miljörörelsens idévärld blivit politiskt korrekt i nästan hela politikerkåren med klimathotet som dominerande fråga. Var tredje svensk känner ”klimatångest”.

Nils Uddenbergs mardröm håller på att bli sann. Den agenda som låg bakom Stockholmskonferensen 1972, FN:s mål om Global Governance, har drivits vidare av klimatpanelen IPCC med klimathotet som föregivet motiv för globala åtgärder. Nu står det klart att det verkliga motivet är grön planekonomi. Klimatfrågan har kidnappats för politiska syften.

Vid nästa stora konferens i Paris i december, COP 21, är målet att nå ett ”bindande klimatavtal” mellan alla nationer. Avtalet innebär en global fördelningspolitik styrd av FN. Helylledemokraten Anders Wijkman kallar det ”en ny ekonomisk logik”. Den blir svår att skilja från planekonomi. Någon märkbar påverkan på jordens klimat kommer avtalet inte att få. Christiana Figueres, FN:s högsta klimatansvariga, sade nyligen: ”Detta är första gången i historien mänskligheten föresätter sig att ändra världens ekonomiska system”. (Googla ”Figueres intentionally”).

Tidigare hade en av IPCC:s ordförande förklarat: ”Klimatpolitiken skall fördela världens resurser på nytt sätt”. (Googla ”nzz ottmar ipcc”). Den svenska naiviteten och bristen på realistiska initiativ är generande.

I Paris vill miljöminister Åsa Romson visa hur duktiga vi är. Sverige skall ”gå före” i att underkasta sig den FN-styrda planekonomin. Hon är beredd att sälja ut delar av nationens förmögenhet och självbestämmande. Det finns knappast någon bred folklig förankring bland medborgarna för detta.

Det är ett rimligt krav att Parisavtalets innehåll och konsekvenser offentliggörs och ställs under öppen debatt.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons