Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Östersjön måste prioriteras nu

Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. Den här frågan är lokal då Roslagens kultur och ekonomi kretsar kring Östersjön, skriver Birgitta Ohlsson, Nina Lundström och Veronika Areskoug.

Annons

De syrefria, döda havsbottnarna i Östersjön har spridit ut sig kraftigt sedan millennieskiftet och uppgår nu till 15 procent. Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. Den här frågan är lokal då Roslagens kultur och ekonomi kretsar kring Östersjön.

Varje år kommer larmrapporter om algblomning i Östersjön. Algblomningen kan enligt forskningsrapporter påverka människans hälsa negativt och vi avråds från att vistas i havet under algblomning. Detta innebär att när havet äntligen lockar till bad måste många avstå sommardoppet på grund av algerna. Algblomningen påverkar också turism och näringsverksamhet.

Varje år kommer larmrapporter om algblomning i Östersjön. Algblomningen kan enligt forskningsrapporter påverka människans hälsa negativt och vi avråds från att vistas i havet under algblomning, skriver Birgitta Ohlsson, Nina Lundström och Veronika Areskoug.

Haven håller på att förvandlas till stora soptippar. Så även Östersjön. Det marina skräpet är skadligt på olika sätt. Fiskeredskap och fartyg skadas men framförallt vållar skräpet stor skada på fåglar, fiskar och däggdjur. De gör sig illa genom att äta eller trassla in sig i skräpet. Plast bryts ned till mikroplast och dessa små partiklar tar sig in i näringskedjan, vilket är skadligt för människor, djur och natur.

Städningen av stränderna kostar kommuner stora belopp varje år mängderna av skräp ökar. Den svenska havskusten måste städas från skräp. Vi vill att ansvaret delas mellan stat och kommun och staten bör finansiera en större del. Havs- och vattenmyndigheten kan fördela medel till kommuner för städning av stränder, vilket bör leda till renare stränder men också jobb. Kommunerna ska kunna ansöka om bidrag för återkommande städning av stränder.

Östersjön är redan klassat som ett särskilt känsligt havsområde men utsläppen av kväveoxider innebär övergödning och försurning av havet. Sjöfartens kväveutsläpp har ökat i relation till kväveutsläppen från vägtrafiken och i framtiden kommer sjöfartens utsläpp av kväve att överstiga landbaserade källors utsläpp om inte denna negativa utveckling kan brytas.

År 2005 pekades Östersjön ut som ett känsligt havsområde. Sjöfarten i Östersjön kommer i framtiden att omfattas av fler nya bestämmelser. Det handlar om att minska kväveoxidutsläpp i Östersjön, införliva barlastvattenkonventionen och förbud mot utsläpp av toalettavfall från kryssningsfartyg i Östersjön.

Sedan 2015 råder särskilda regler för utsläpp av svaveloxid i Östersjön. FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO beslutade i april 2016 om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön. Det finns redan förbud sedan 2015 mot att tömma fritidsbåtars avloppsvatten till sjöss. De nya reglerna för sjöfarten innebär att utsläpp av toalettavfall inte kommer att vara tillåtet från nya fartyg från och med 2019, och för befintliga fartyg från och med 2021.

Detta minskar utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön vilket är positivt för vattenkvaliteten och för den biologiska mångfalden i havet. Detta är bra även om vi anser att genomförandet borde påskyndas. Ekonomiska styrmedel kan användas för att skapa incitament för att avfallet töms i hamnar. Oljeutsläpp är ett annat miljöproblem som sjöfarten för med sig. För att minska skadliga effekter på havsmiljön bör man studera möjligheten att leda bort trafik från de mest känsliga områden.

Sjöfarten är en utmaning för Östersjöns vattenkvalitet men utsläppen från jordbruket är större. Många av de miljöproblem som jordbruksproduktionen leder till, till exempel övergödning och minskad biologisk mångfald, beror på tillförseln av näringsämnen via gödslingen. Användningen av gödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Förekomsten av kadmium i handelsgödsel är även ett oroande miljöproblem. Det är angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker. För att uppnå detta bör en ny läckageskatt för jordbruket införas.

Mänskligheten står inför utmaningar som påverkar framtiden för allt liv på jorden. Dessa stannar inte vid nationsgränser.

Birgitta Ohlsson (L) , riksdagsledamot

Nina Lundström (L), riksdagsledamot

Veronika Areskoug (L), styrelseledamot Liberalerna Norrtälje och riksdagskandidat

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons