Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Misstag att ställa små och stora skolor mot varandra

Det är inte storleken på en skola som avgör hur bra kvaliteten är. När samverkansstyret ställer små skolor mot stora skolor gör man därför ett stort misstag. Ingen vinner på att ställa grupper eller skolor mot varandra. Gå nu och rösta i folkomrösningen, ja eller nej, men tro inte att det handlar om ekonomi eller kvalitet, skriver Robert Beronius.

Annons

Från och med den 30 oktober till och med den 12 november får du rösta om vi ska behålla eller lägga ner ett antal mindre skolor och om kommunen ska anta ett landsbygdsprogram eller inte. Då kan följande vara bra att känna till.

För det första. Nedläggningen av ett antal skolor innebär inte att det blir mer pengar över till andra skolor. Exakt hur nedläggningen av de aktuella skolorna påverkar ekonomin är svårt att veta eftersom samverkansstyret (S+MP+C) inte gjort någon ekonomisk konsekvensanalys av nedläggningsbeslutet.

Kommunens tjänstemän presenterade dock våren 2016 beräkningar på att nedläggningarna på sikt kan medföra en besparing på cirka 280 000 kronor per år. Trots detta har samverkansstyret senare hävdat att nedläggningarna medför en besparing på sex miljoner kronor per år.

Etableringen av barackerna på Grindskolan kostade drygt en miljon kronor och till det kommer en årshyra på ungefär samma belopp. Någon större besparing på grund av nedläggningarna kan man alltså inte räkna med, skriver Robert Beronius.

I den beräkningen ingår dock flera felräkningar. Bland annat räknar samverkansstyret med en besparing på cirka fyra miljoner kronor i minskade lokalkostnader. Det är missvisande eftersom kommunen är både hyresgäst och hyresvärd. Samtidigt som hyreskostnaderna minskar, minskar därför även kommunens hyresintäkter. Den enda möjliga besparingen på lokalkostnader är därför minskade driftskostnader, vilket dock förutsätter att lokalerna avyttras.

Besparingen på cirka 280 000 kronor per år kan jämföras med kostnaderna för de baracker som ställts upp vid Grindskolan för att inhysa högstadieeleverna från Rådmansö. Etableringen av dessa baracker kostade drygt en miljon kronor och till det kommer en årshyra på ungefär samma belopp.

Någon större besparing på grund av nedläggningarna kan man alltså inte räkna med. Med tanke på att samverkansstyret lagt ett besparingskrav på över 90 miljoner kronor på skolverksamheten i kommunen är dessutom bistra tider att vänta för alla skolor alldeles oavsett nedläggningarna.

För det andra. Storleken på en skola är inte en kvalitetsparameter. Det slogs fast i den skolutredning som samverkansstyret – till sist – lät göra och som även hänvisade till utlåtanden från Skolinspektionen.

I sitt förslag till ny skolstruktur lyfte samverkansstyret trots det fram Nyköping som ett gott exempel. I Nyköping har man slagit samman alla högstadieskolor till en enda stor skola med cirka 1 300 elever. Det skulle höja resultaten och öka integrationen. Trodde man.

Det har visat sig vara ett dåligt exempel. Var fjärde elev som gick ut Nyköpings högstadium i våras saknar behörighet till gymnasiet. Och även när Skolverket räknar bort nyinvandrade elever så är statistiken mörk. I rankinglistor och meritvärden placerar sig därför Nyköping sämre än Norrtälje (!).

Det är nämligen inte storleken på en skola som avgör hur bra kvaliteten är. Det styrs av andra faktorer. Är den största bristen med små skolor brist på ”kollegialt lärande” finns det fler sätt att komma till rätta med detta utan att lägga ner de små skolorna. Till exempel genom samarbete mellan skolor.

När samverkansstyret ställer små skolor mot stora skolor gör man ett stort misstag. Ingen vinner på att ställa grupper eller skolor mot varandra.

Gå nu och rösta, ja eller nej, men tro inte att det handlar om ekonomi eller kvalitet. Vad det egentligen handlar om är vilka vi vill ska bestämma över våra liv. Du själv, eller någon som tror sig veta bättre än du? Varför ska vi ge barn långa resvägar till skolan och begränsa möjligheten att välja hur och var man ska kunna leva och verka om det inte ökar kvaliteten och endast medför en ringa besparing, om någon alls?

Robert Beronius (L)

Läs fler debattartiklar om folkomröstningen:

Ett ja behöver inte betyda att nedlagda skolor öppnas

Folkomröstningen är en kraftig signal till de politiska partierna

Roop tänker följa resultatet av folkomröstningen

Vi kommer helt att följa folkomröstningens resultat

Vårt parti tänker följa resultatet av folkomröstningen

Centerpartiet tänker köra över folkets åsikt

Lyssna på människor innan besluten fattas

Därför röstade C nej till en folkomröstning

Frågan i folkomröstningen bör skrivas om

Vi stöder människors vilja att bli lyssnade till

Olyckligt med folkomröstning

De har försökt hindra ­folkomröstningen

Hur skall folkomröstningen tolkas?

ROOP bekänner färg

Medborgarinflytandet satt på undantag även i Norrtälje

Folkomröstningen går inte att tolka – slöseri med pengar

Alla partier bör tala om hur de tänker tolka resultatet av folkomröstningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons