Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många tveksamheter i skolkontorets förslag

Jag läser med förvåning skolkontorets nya förslag till nedläggning av skolor i kommunen.

Annons

I skolkontorets förslag presenteras en lång rad siffror, statistik, uträkningar och prognoser. Här finns många tveksamheter, bland annat när det gäller restider. Ett exempel är Arholma där man bara räknat med resan med båt och buss, skriver Lena Gidlöf.foto: bo åhs

För det första: Hur kan man tala om att genomföra ”en landsbygds- och skärgårdssatsning” och samtidigt föreslå en stängning av sex skolor och strypning av tre, samtliga på landsbygden och i skärgården?

Det finns dessutom anledning att misstänka att de skolor som förlorar mellanstadieeleverna och förvandlas till rena lågstadieskolor om några år anses vara för små och stängs även de.

För det andra: När det gäller den pedagogiska ledningen skriver skolkontoret att ”en rektor ska inte ha fler än två skolor i sin enhet” och hänvisar till skollagen 2 kapitlet 9§. Där står ordagrant: ”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.”

Det är allt. Inte ett ord om hur många skolor en rektor ska ha.

Norrtälje är till ytan en stor kommun med en utspridd befolkning. Om rektorerna i dag har en för stor arbetsbelastning så får man väl helt enkelt instifta fler rektorstjänster, inte stänga skolor.

För det tredje: I bilagorna till förslaget presenteras en lång rad siffror, statistik, uträkningar och prognoser. Här finns många tveksamheter, bland annat när det gäller restider för de elever som kommer att behöva byta skola om förslaget går igenom.

Skolkontoret skriver självt i förslaget att kommunens riktlinjer för skolskjuts är maximalt 60 minuter per resa men att man på kontoret anser att det är en för lång restid för förskole- och lågstadiebarn.

Om man tittar på skolkontorets uträkningar så ser man att många av dessa barn kommer att få en restid på mer än 60 minuter. Ett exempel är Arholma. Skolkontoret anger att resan tar 61 minuter. Redan där överskrider man alltså gränsen på en timme. Och det gäller bara resan med båt och buss. Lägger man till promenaden (på Arholma är biltrafik inte tillåten) hem-ifrån till båten handlar det om åtminstone 20 minuter till. Det blir 81 minuter. Under de vintermånader som isen ligger bryter man en ränna och båten går i stället till Östersjö, där barnen får gå på bussen 15 minuter tidigare. Då är vi plötsligt uppe i 96 minuter.

Skolkontoret skriver att man kanske kan underlätta med hjälp av nya skolskjuts-linjer. Hur skulle det kunna förkorta restiden? Arholma ligger där det ligger, Älmsta likaså. Man måste åka båt, det finns bara en väg att köra på och hastighetsbegränsningen gäller för alla fordon.

Slutligen: Jag hänvisar återigen till Norrtäljes nya översiktsplan där det står att skärgården är en viktig identitetsbärare för Norrtälje kommun och att förutsättningen för en levande skärgård är en livskraftig fastboende befolkning som har rimliga levnadsvillkor. ”Samordnade insatser” krävs för att skapa förutsättningar att bo i skärgården.

Menar man allvar med detta kan man inte genomföra det här förslaget.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons