Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inför jordbrukskunskap på skolschemat

En av förklaringarna till polariseringen kring djurskydd och livsmedel förklaras nog av att kunskapen om jordbruk har avtagit drastiskt bland invånarna. Är det nu inte dags att jordbrukskunskap blir en del i studieplanen för alla barn, frågar Amalia Mattsson.

Annons

I detta samhälle, fyllt av förenklingar och underhållning, är det inte så konstigt att vi samtidigt i allt större utsträckning förlorar kontakten med grundpelarna för dess existens: mat, energi och säkerhet.

Vårt ökade välstånd driver konstant utvecklingen mot förenklingar i vardagen. Nackdelen är att vi blir passiva och i viss mån tappar förståelsen för var allting kommer ifrån.

När vi stöter på saker som inte är trevliga, en verklighet som inte är regisserad, så kan det komma som en chock. När du går på restaurang och äter en god köttbit, för att timmen senare sitta i tv-soffan och se en dokumentär om plågsamma djurtransporter i utlandet eller ökad antibiotikasresistens i den danska grisbesättningen, kan det vara svårt att förstå sambandet mellan det du nyss åt på restaurangen och det du såg på tv.

Jordbruk är inte mytomspunna fabriker bakom staket som bara de anställda kan få åtkomst till – de finns överallt omkring oss, skriver Amalia Mattsson.

Som det ser ut i dag informerar man sig via media och olika forum på internet, om man är intresserad av livsmedelsfrågor, hälsa, miljö och djurskydd. Allt detta är givetvis bra, men jordbruket är trots allt en verksamhet som bedrivs på kolossalt många platser i landet och som bör upplevas. Allting görs inte på samma sätt överallt, alla bönder har sina egna idéer och lösningar på problem. Jordbruk är inte mytomspunna fabriker bakom staket som bara de anställda kan få åtkomst till – de finns överallt omkring oss. Om vi ger oss ut på landsbygden, om vi samtalar med bonden, om vi iakttar, så får vi antagligen en verklighetsuppfattning som inte är lika fyrkantig och likriktad som den som ges via litteratur och internet.

De mest upprörda och pålästa medborgarna, ofta engagerade i olika föreningar, driver på för till exempel ökat djurskydd i Sverige. Det är dock inte ens säkert att dessa individer äter kött.

Många av de potentiella köttkunderna går däremot ofta på pris, och ratar svenska produkter om de upplevs för dyra. Här hamnar jordbruket i kläm, om regler sätts av de som har störst krav på djurskydd, men konsumtionen görs av de som har lägst krav på djurskydd. Alla skulle tjäna på att denna klyfta minskade, även om vissa skillnader så klart är bra för att driva utveckling framåt.

Ingen kan nog förstå jordbruk som inte har varit ute på en gård, som inte har känt doften, trampat i myllan och sett djuren, skriver Amalia Mattsson.

En av förklaringarna till denna polarisering kring djurskydd och livsmedel förklaras nog av att kunskapen om jordbruk har avtagit drastiskt bland invånarna. Är det nu inte dags att jordbrukskunskap blir en del i studieplanen för alla barn? Med utbildning i hur kretslopp fungerar, var maten kommer ifrån, skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt producerad mat, hur vi producerar livsmedel i Sverige och även i andra länder – ingen som har följt med i debatten har väl undgått att veta att miljö- och djurhänsyn varierar kraftigt mellan produktionen i olika länder, och att det är detta som ofta ligger bakom de stora skillnaderna i pris som förekommer mellan svenska och utländska livsmedel.

Ingen kan nog förstå jordbruk som inte har varit ute på en gård, som inte har känt doften, trampat i myllan och sett djuren. Alla svenska barn och ungdomar behöver ha kommit i kontakt med ett lantbruk och besökt en gård för att åtminstone ges en förutsättning till förståelse. Dessa välinformerade individer kan i framtiden hjälpa oss att öka den svenska livsmedelsproduktionen genom att påverka politiken och genom att göra medvetna val på restauranger och i butiker.

Ökad kunskap om livsmedelproduktion är också en viktig framtidsfråga. Mat kommer att bli en av de viktigaste internationella politiska frågorna i framtiden och livsmedelsproduktion har både förmågan att förstöra miljön om den görs på fel sätt eller berika miljön genom biologisk mångfald, till exempel som kolsänka, om den görs på rätt sätt.

Amalia Mattsson, Edebo

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons