Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur skall folkomröstningen tolkas?

Väljarna säger ofta en sak, verkligheten en annan. Och hur bundna blir de 2018 valda kommunpolitikerna av ett omstritt folkomröstningsresultat 2017, undrar Gunnar Andrén, Liberalerna.

Annons

Den 12 november 2017 skall Norrtäljes röstberättigade väljare ta ställning till frågan: ”Vill du att Norrtälje ska behålla och utveckla alla glesbygdsskolor samt upprätta ett kommunalt glesbygdsprogram med helhetsperspektiv över kommunens samtliga områden?” Ja, nej eller blank röst.

Redan frågan är förledande: Hur röstar man om man är för första kravet att behålla alla glesbygdsskolor men mot förslaget om ett kommunalt glesbygdsprogram med helhetsperspektiv för samtliga områden i kommunen? Eller tvärtom?

Alla glesbygdsskolor? Hur många är de? Vilka exakt? Det finns 30 skolor i Norrtälje för 6-16-åringar, från i ordning Björkö-Arholma till Vätö, plus ytterligare en med särskoleinriktning, fyra andra. Vilka och hur många är glesbygdsskolor? Edsbro? Elmsta? Rådmansö?

Ett kommunalt glesbygdsprogram – tänk om invånarna i Norrtälje, Hallstavik och Rimbo är emot men invånarna runtom centralområdena tycker förslaget är jättebra?

Vilka och hur många är glesbygdsskolor? Edsbro? Elmsta? Rådmansö?

Tar vi antalet röstberättigade i kommunalvalet 2014, 46 952 personer, bodde 15 103 i Norrtälje stads elva valkretsar (53,5 procent av hela andra valkretsen) och 6 979 i Hallstaviks och Rimbos sex valdistrikts 18 614 röstberättigade (37,5 procent av första valkretsen). Det betyder att 22 082 invånare bodde i de tre tätorterna Norrtälje, Hallstavik och Rimbo, det vill säga 47 procent av samtliga röstberättigade.

Hur skall ett resultat tolkas som innebär ett nej i de tre tätorterna men ja i övriga kommunen? Jag kommer närmast att tänka på förbudsomröstningen 1922 med den med nutida mått bisarra uppdelningen av rösterna i män och kvinnor: Männen röstade mot rusdrycksförbud, kvinnorna för – men eftersom fler män röstade blev det nej.

Vad får valdeltagandet för betydelse den 12 november 2017? I de tre centralorterna var valdeltagandet i kommunalvalet under 81 procent 2014, nära 86 procent i resten av Norrtälje kommun. Vilka slutsatser skall man dra av detta?

Hur skall ett resultat tolkas som innebär ett nej i de tre tätorterna men ja i övriga kommunen?

Folkomröstningen, datum och fråga, är beslutad. Men tolkningen? Den bör partierna och väljarna vara eniga om före den 12 november. Annars kan gå det gå som höger/vänstertrafikomröstningen 1955 – stor majoritet för fortsatt vänstertrafik – att det blev tvärtom tolv år senare, eller att vinnaren i ATP-omröstningen 1957, 46 procent på Linje 1 (S+VPK), numera spolats till förmån för Linje 3 (H/FP-linjen som samlade 35 procent) eller kärnkraftsomröstningen 1980 där det fanns tre avvecklingslinjer att rösta på medan kärnkraften ännu 37 år senare svarar för ungefär 45 procent av vår elförsörjning.

Väljarna säger ofta en sak, verkligheten en annan. Och hur bundna blir de 2018 valda kommunpolitikerna av ett omstritt folkomröstningsresultat 2017?

Minns förresten Brexit – en knapp men ändå klar majoritet 2016 för brittiskt utträde ur EU, av opinionsundersökningar att döma stort flertal för att stanna 2017. Ett Brexit som redan orsakat att Storbritanniens konservativa regering förlorat majoriteten.

Väljarna säger ofta en sak, verkligheten en annan.

Fullmäktiges partier bör klargöra hur de ser på olika utfall av folkomröstningen 12 november 2017 – så att väljarna vet vad deras val av röstsedel får för konsekvenser.

Det är inte roligt att behöva säga det, men nödvändigt: Jag är fundersam över folkomröstningar som inte ha entydiga Ja- och Nej-alternativ.

Gunnar Andrén

Före detta riksdagsledamot (L)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons