Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Historiska klimatförändringar har varit större än dagens – utan mänsklig påverkan

Debatt

Enligt FN:s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, är det ett egendomligt påstående, skriver Sigvard Eriksson.

Klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist visar i sin bok "Global Nedkylning - Klimatet och Människan under 10000 år", att en del klimatförändringar efter senaste istiden varit både kraftigare och snabbare än dagens förändringar. Det är därför fel att påstå att dagens klimatförändringar skulle vara unika.

Enligt FN:s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, är det ett egendomligt påstående.

Mer än 200 vetenskapliga arbeten har publicerats som lett till slutsatsen att variationer av solaktiviteten har större betydelse för jordens temperatur än variationer i luftens koldioxidhalt, skriver Sigvard Eriksson.

Åtskilliga forskare har föreslagit olika naturliga förklaringar till varför temperaturen ökat. Mer än 200 vetenskapliga arbeten har publicerats som lett till slutsatsen att variationer av solaktiviteten har större betydelse för jordens temperatur än variationer i luftens koldioxidhalt.

En möjlighet som föreslagits av danske klimatfysikern Svensmark är att solaktiviteten (antal solfläckar) påverkar molnbildningen. Förhöjd solaktivitet leder till en minskad mängd av kylande låga moln och därmed till högre global temperatur.

Historiska data bekräftar också sambandet mellan antal solfläckar och temperatur. Lägst aktivitet finner man vid det kyliga Maunderminimet under Lilla Istiden och högst under den medeltida värmeperioden och under 1900-talet.

1900-talets uppvärmning skulle således kunna förklaras som en följd av ökad solaktivitet efter Lilla istiden, som sträckte sig till slutet av 1800-talet. Det var ingen riktig istid, utan snarare en i raden av kallare perioder. Det är den kallperioden vi nu håller på att lämna. Kanske har vi redan lagt den bakom oss. Ingen signifikant uppvärmning har skett de senaste 18 åren.

Det är först vid mitten av 1990-talet som forskarna börjat förstå att klimatet sedan istiden för 11500 år sedan inte alls varit så stabilt som man tidigare trott. Vissa populära opinionsbildare brukar emellertid, mot bättre vetande, framhålla denna period som en tid av optimalt och stabilt klimat.

Mellan 7000 och 3000 före Kristus inföll det Postglaciala klimatoptimet. Då var det varmare än nu. Årsmedeltemperaturen i Kina liksom i Europa var två grader högre än dagens.Efter en följd av flera varmare och kallare växlingar inträffade Medeltida värmeperioden, cirka 800 – 1300. Den har blivit kontroversiell i klimathotsdebatten. Klimathotsskeptikerna menar att om det var varmare än nu för tusen år sedan, vad säger att människans CO2-utsläpp har något med dagens globala uppvärmning att göra? Att den Medeltida värmeperioden verkligen existerat är förstås en obekväm sanning för dem som kämpar för det fossilfria samhället.

Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är cirka 1 ᴼC och vi vet inte ens hur mycket av detta som beror på ökande växthusgaser. Andra faktorer än CO2 har sannolikt större betydelse för klimatet och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.

Sigvard Eriksson, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons