Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frågan i folkomröstningen bör skrivas om

Våra politiska makthavare bör omedelbart kontakta aktionsgruppen för att gemensamt justera valfrågan i folkomröstningen den 12 november så att den blir tydligare och mer relevant i dagsläget. Troligen måste alternativet att åter öppna några av de nyligen nedlagda skolorna ingå, skriver Kalle Güettler och Rolf Hedin.

Annons

I åratal har politiska makthavare från båda blocken vägrat koppla ihop glesbygds- och skolfrågorna och låtit tjänstemännen själva utforma kommunens småskolepolitik utan hänsyn till konsekvenserna för bygden runt en nedlagd skola. Argumentet att skolan är central för barnfamiljers möjlighet att bo och arbeta i glesbygden har i princip bara besvarats med att de som protesterar inte förstår sina barns bästa.

I stället för öppen dialog och saklig debatt valde S-C-MP förra våren att mot flertalet föräldrars och lärares vilja hasta fram en nedläggning av fem skolor. (Det skulle ha varit åtta, men tre räddades i sista minuten av internt politiskt motstånd.) I detta läge startade en hastigt bildad aktionsgrupp namninsamlingen för en folkomröstning. På kort tid skrev 15 procent av Norrtäljes väljare under två krav: "Vill du att Norrtälje kommun ska behålla och utveckla alla glesbygdsskolor samt upprätta ett kommunalt glesbygdsprogram med helhetsperspektiv över kommunens samtliga områden?"

Det stämmer att folkomröstningen blir svår att tolka oavsett utfallet, skriver Kalle Güettler och Rolf Hedin.

När kommunfullmäktige i våras beslöt att genomföra folkomröstningen fastslog de att valsedlarna ska ha exakt denna frågeställning. I mötesprotokollet redovisas inga motförslag. I sommar har dock politiker från partierna vid makten i debattartiklar underkänt formuleringen som deras företrädare har spikat och lagt skulden på namninsamlingen.Det stämmer visserligen att folkomröstningen blir svår att tolka oavsett utfallet. Anledningen är dels att fyra av fem glesbygdsskolor redan är nedlagda medan den femte stängs om ett år, dels att kommunen sent omsider har satt igång en glesbygdsutredning. Men hur hamnade vi här?

November 2016: Över 7000 namn för en folkomröstning om att bevara glesbygdsskolorna och upprätta ett glesbygdsprogram lämnas in till kommunen. Strax efteråt påbörjar kommunen ett utvecklingsarbete för "Sveriges populäraste landsbygd".

Februari 2017: Kommunens jurist informerar aktionsgruppen om valfrågans formulering för den händelse folkomröstningen skulle bli av. Kommunstyrelsen inser att valfrågan leder till tolkningsproblem, men "det får man hantera då" och kommunfullmäktige kan ju besluta vad de vill oavsett vad väljarna säger.

Februari-april 2017: Aktionsgruppen är medveten om att beslutet från juni 2016 att definitivt lägga ner skolorna i Rånäs, Björkö-Arholma, Singö, Närtuna och Herräng – som ju var upphovet till folkomröstningen – måste inhiberas om folkomröstningen ska kunna påverka utvecklingen. Man inser dock att den politiska makten tänker genomföra stängningarna till varje pris och försöker därför få oppositionspartierna att kräva att de skjuts upp till efter omröstningen. Men oppositionen kan inte enas och kommunstyrelsen vägrar ta upp förslag om inhibition på dagordningen.

Den 3 april 2017: Kommunfullmäktige beslutar mot S-C-MP:s vilja att folkomröstningen ska genomföras. Liberalerna antecknar till protokollet att "vidare verkställighet av beslutet om skolorganisationen inte bör genomföras i avvaktan på folkomröstningen och att folkomröstningen genomförs så snart det är möjligt (…)". Men så blir det alltså inte.

Bilden växer fram av ett taktiskt spel för att uppnå politiska mål till en kostnad av mer än två miljoner. Men det är ännu två och en halv månad till valet. Våra politiska makthavare bör omedelbart kontakta aktionsgruppen för att gemensamt justera valfrågan den 12 november så att den blir tydligare och mer relevant i dagsläget. Troligen måste alternativet att åter öppna några av de nyligen nedlagda skolorna ingå. Det är det politiska spelet som har förändrat förutsättningarna jämfört med när kraven i namninsamlingen formulerades, så det är bara att bita i det sura äpplet.

Om detta inte skulle ske, uppmanar vi alla att ändå gå till valurnorna den 12 november och rösta ja i folkomröstningen. Även om de nedlagda glesbygdsskolorna aldrig öppnas, blir valdeltagandet en markering för medborgarinflytande och en levande glesbygd.

Kalle Güettler, Häverö

Rolf Hedin, Skebobruk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons