Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkomröstningen är en kraftig signal till de politiska partierna

Jag ser folkomröstningen den 12 november, utöver ett ja till bygdeskolor och ett folkligt förankrat landsbygdsprogram, som en kraftig signal till alla politiska partier att det är dags att skapa ett ramverk för medborgardialoger värda namnet, skriver Gun Svensson.

Annons

Folkomröstningen den 12 november kan med all rätt kan ses som frukten av en urusel kommunikation mellan folket och de valda politikerna mellan valen under flera mandatperioder. Detta då politikerna inte dragit några slutsatser av att de i dag saknar den tidigare så starka förankringen i folkdjupet, när medlemsantalet var en garanti för att partierna kunde tala å folkets vägnar.

Svenska kommunpolitiker är i dag, i jämförelse med andra demokratiska länder, de starkaste motståndarna till ett ökat folkligt inflytande. Detta är allvarligt mot bakgrund av att människors ökande känsla av att politikerna struntar i folkets uppfattningar i för dem viktiga frågor. Detta bäddar för framväxten av politiska strömningar, som politiker i de etablerade partierna ofta med emfas värjer sig emot. Med resultat att missnöjet växer i styrka.

Folkomröstningens fokus är bygdeskolornas roll i landsbygdens utveckling, skriver Gun Svensson.

Att en grupp människor i vår kommun lyckats med bedriften att i en för landsbygden så viktig fråga, som bygdens skolor, kräva en folkomröstning, har min beundran. Att de lyckades visar att det fortfarande finns en rätt stor grupp människor som hoppas kunna påverka i vårt i dag stelnade system för folkligt inflytande mellan de allmänna valen.

Det landsbygdsprogram, som "redan är på gång", gäller dels det övergripande ramverk, som tillväxt- och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting arbetar med under samlingsnamnet RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen), dels ett landsbygdsprogram inom ramen för EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling samt EU:s havs- och fiskerifond, som, där Leader-metoden valts som verktyg för att nå målen i EU:s tillväxtstrategi.

Detta är knappast allmänt känt bland kommunens invånare, trots att det i RUFS talas om "Värdet av relationerna mellan individer och det förtroende som medborgarna känner för varandra och för samhället i stort utgör en social tillgång". RUFS 2050 ska fyllas med innehåll bland annat med hjälp av remissvar på det planförslag, som har varit utställt från midsommar fram till 3 november.

Folkomröstningens fokus är bygdeskolornas roll i landsbygdens utveckling. Skola och utbildning spelar en central roll för samhället, inte minst för den framtida utvecklingen. Det talas om i RUFS 2050.

I RUFS, sidan 72, illustreras i en karta allt utom Norrtälje stad som landsbygd. Rimbo och Hallstavik ses som landsbygdsnoder och Bergshamra, Finsta, Gräddö, Svanberga, Skebobruk, Älmsta och Grisslehamn benämns som serviceorter.

Mot den här bakgrunden ser jag folkomröstningen den 12 november, utöver ett ja till bygdeskolor och ett folkligt förankrat landsbygdsprogram, även som en kraftig signal till alla politiska partier att det är dags att skapa ett ramverk för medborgardialoger värda namnet - allt som ett led i att stärka den sociala sammanhållningen och tilliten, inte minst mellan folket och de folkvalda politikerna.

Gun Svensson, Norrtälje

Läs fler debattartiklar om folkomröstningen:

Ett ja behöver inte betyda att nedlagda skolor öppnas

Roop tänker följa resultatet av folkomröstningen

Vi kommer helt att följa folkomröstningens resultat

Vårt parti tänker följa resultatet av folkomröstningen

Centerpartiet tänker köra över folkets åsikt

Lyssna på människor innan besluten fattas

Därför röstade C nej till en folkomröstning

Frågan i folkomröstningen bör skrivas om

Vi stöder människors vilja att bli lyssnade till

Olyckligt med folkomröstning

De har försökt hindra ­folkomröstningen

Hur skall folkomröstningen tolkas?

ROOP bekänner färg

Medborgarinflytandet satt på undantag även i Norrtälje

Folkomröstningen går inte att tolka – slöseri med pengar

Alla partier bör tala om hur de tänker tolka resultatet av folkomröstningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons