Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett ja betyder att vi anser att många skolor behövs

Vi behöver visa att vi är många som tycker att kommunen är på fel väg i skolfrågan. Detta kan vi göra genom att rösta ja den 12 november, skriver Bo Gidlöf.

Annons

Den 12 november ska vi rösta om glesbygdsskolor och om landsbygdsprogram. Men varför ska vi rösta? Är inte glesbygdsskolorna stängda redan? Är inte ett landsbygdsprogram på gång?

Jovisst! Ett förslag till skärgårds- och landsbygdsprogram finns, så den delen av folkomröstningen kan vi helt enkelt bortse ifrån. Frågan borde ha tagits bort men kommunfullmäktige valde konstigt nog att ha den kvar.

Ett ja i folkomröstningen betyder att vi väljare anser att vår glesbefolkade kommun behöver många skolor, skriver Bo Gidlöf.

Det återstår alltså att säga ja eller nej om glesbygdsskolorna. Ett ja i folkomröstningen betyder att vi väljare anser att vår glesbefolkade kommun behöver många skolor. Alla gynnas av att ha en skola nära hemmet. Restiden till skolan är en nyckelfaktor för trygghet, ork och trivsel. Trötta barn presterar sämre och mår sämre. Det är självklart att landsbygdens barn ska ha lika goda förutsättningar att lyckas i skolan som andra.

En maximal restid till skolan på en halvtimme är rimlig. Kommunens norm på en timme vittnar om låg ambitionsnivå och ett ringa intresse för likvärdigheten i skolan. Glesbygdsskolorna behövs – inte bara för att de är små utan för att de finns där barnen finns. Allt det här kan vi göra tydligt genom att rösta ja i folkomröstningen.

I liggande förslag till landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram står det bland annat: ”All tillgänglig statistik placerar Norrtälje kommun i topp nationellt vad gäller antalet personer boende på landsbygd. "Detta är vår kommuns signum och har genom decennier lockat nya barnfamiljer att bosätta sig på vår landsbygd och i vår skärgård.

Vidare står det: ”Skolan upplevs som viktig som samhällsbärare, en nyckelfunktion för att få barnfamiljer att flytta in på orten eller landsbygden och har därmed stort symbolvärde förutsatt att skolan kan uppfylla olika krav elever, föräldrar och samhället ska ställa.”Glesbygdsskolorna behövs helt enkelt för att bibehålla kommunens attraktionskraft.

Ett ja i folkomröstningen blir dessutom tummen ner för det politiska spel som ledde fram till den nya skolstrukturen och nedläggning av flera glesbygdsskolor. Det gjordes utan dialog med berörda och helt utan stöd av utredningar som kommunen betalat dyrt för. Här har samverkansstyret uppvisat bristande respekt för landsbygdens röst, ett bristande demokratiskt handlag och brist på förståelse för vad som är bäst för vår kommun.

Så nu sitter vi här med en framkrystad skolstruktur som inte gagnar vår kommun. Stora delar av kommunen har ingen skola på rimligt avstånd.

Vi skulle behöva en skolförsörjningsplan som håller över tid och som utgår från geografiska förhållanden, det vill säga restider för barnen. Med en sådan plan blir det lätt att placera ut skolor. Då behövs ingen kohandel mellan politiker. Skolorna blir fler än i dag men alla kanske inte håller öppet samtidigt. Någon kan tillfälligt vara stängd på grund av lågt elevantal men fortsätter ändå att vara en del av skolförsörjningsplanen. Det betyder att kommunen öppnar skolan igen när barnantalet ökar.

Det förutsätter naturligtvis att kommunen inte säljer någon skolfastighet vid en stängning utan att skolan läggs i ”malpåse” eller tillfälligt används för annat ändamål. Försäljning av en skolfastighet är inget mindre än ett knivhugg i ryggen på möjligheten till utveckling och inflyttning.

Med en skolförsörjningsplan som inte marginaliserar någon del av kommunen kommer vi att:

• gynna likvärdigheten i skolan

• skapa förutsättningar för fler att lyckas i skolan

• gynna miljön genom minskat resande

• stärka känslan av delaktighet

• öka valfriheten att välja skola

• tillföra arbetstillfällen till landsbygden

• undvika uppslitande strider om vilka skolor som ska finnas

•göra Norrtäljes landsbygd mer attraktiv, vilket gynnar hela kommunen

Vi behöver visa att vi är många som tycker att kommunen är på fel väg i skolfrågan. Detta kan vi göra genom att rösta ja den 12 november.

Bo Gidlöf, Björkö-Arholma

Läs fler debattartiklar om folkomröstningen:

Misstag att ställa små och stora skolor mot varandra

Vill verkligen Sverigedemokraterna elevernas bästa?

Ett ja behöver inte betyda att nedlagda skolor öppnas

Folkomröstningen är en kraftig signal till de politiska partierna

Roop tänker följa resultatet av folkomröstningen

Vi kommer helt att följa folkomröstningens resultat

Vårt parti tänker följa resultatet av folkomröstningen

Centerpartiet tänker köra över folkets åsikt

Lyssna på människor innan besluten fattas

Därför röstade C nej till en folkomröstning

Frågan i folkomröstningen bör skrivas om

Vi stöder människors vilja att bli lyssnade till

Olyckligt med folkomröstning

De har försökt hindra ­folkomröstningen

Hur skall folkomröstningen tolkas?

ROOP bekänner färg

Medborgarinflytandet satt på undantag även i Norrtälje

Folkomröstningen går inte att tolka – slöseri med pengar

Alla partier bör tala om hur de tänker tolka resultatet av folkomröstningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons