Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett ja behöver inte betyda att nedlagda skolor öppnas

Ett ja i folkomröstningen behöver nödvändigtvis inte betyda att nedlagda skolor bör öppnas, snarare att vi inte ska låta utvecklingen bli att fler skolor ska behöva stänga för att det inte finns elevunderlag, skriver Catarina Wahlgren, Christina Hamnö och Johannes Folkesson.

Annons

Ett ja i folkomröstningen är ett ja till att människor vill ha en decentraliserad skolstruktur. Människor vill att vi ska ha många skolor spridda runt om i kommunen och därför måste särskild hänsyn tas till detta i upprättandet av landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogrammet då vi beaktar åtgärder för att göra vissa områden särskilt inflyttningsvänliga för barnfamiljer.

En decentraliserad skolstruktur kräver att kommunen satsar på landsbygden i syfte att förstärka elevunderlaget för landsbygdsskolorna. Ett ja behöver nödvändigtvis inte betyda att nedlagda skolor bör öppnas, snarare att vi inte ska låta utvecklingen bli att fler skolor ska behöva stänga för att det inte finns elevunderlag.

Ett ja i folkomröstningen är ett ja till att människor vill ha en decentraliserad skolstruktur, skriver Catarina Wahlgren, Christina Hamnö och Johannes Folkesson.

En decentraliserad skolstruktur måste dock alltid kunna omprövas med hänsyn till utveckling och behov. Det är därför inte nödvändigtvis så att den måste se ut som den gör nu.

Vi anser också att det är viktigt att alla förändringar i skolstrukturen prövas mot de fem bedömningskriterier som togs fram till underlaget för det beslut som fullmäktige tagit – dessa kriterier är barn- och elevperspektiv, skollags- och läroplanskrav, pedagogiskt perspektiv, kvalitet och ekonomi.

I framtiden bör alla beslut beträffande skolstrukturen vara transparanta. Motiven ska redovisas med referens till de fem kriterierna och principen om decentralisering som träder i kraft om det blir ett ”ja” i folkomröstningen.

Ett nej betyder att skolor på landsbygden inte är prio ett, barn kan resa till skolor, närhet är inte det viktigaste. Det kan tolkas både som en öppning för moderat logik, skolor finns där föräldrar väljer att placera sina barn, eller som att centralisering är bra i sig. Ett nej kan innebära att inga särskilda insatser för att behålla skolor på landsbygden behöver göras enligt landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogrammet.

Vare sig det blir ett ja eller ett nej så tolkar vi det som att det betyder att de röstande vill att kommunen ska ta fram ett landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram. Ett program är ju redan under framtagande så det kommer att bli av oavsett vad folkomröstningen säger.

Catarina Wahlgren (V)

Christina Hamnö (V)

Johannes Folkesson (V)

Läs fler debattartiklar om folkomröstningen:

Folkomröstningen är en kraftig signal till de politiska partierna

Roop tänker följa resultatet av folkomröstningen

Vi kommer helt att följa folkomröstningens resultat

Vårt parti tänker följa resultatet av folkomröstningen

Centerpartiet tänker köra över folkets åsikt

Lyssna på människor innan besluten fattas

Därför röstade C nej till en folkomröstning

Frågan i folkomröstningen bör skrivas om

Vi stöder människors vilja att bli lyssnade till

Olyckligt med folkomröstning

De har försökt hindra ­folkomröstningen

Hur skall folkomröstningen tolkas?

ROOP bekänner färg

Medborgarinflytandet satt på undantag även i Norrtälje

Folkomröstningen går inte att tolka – slöseri med pengar

Alla partier bör tala om hur de tänker tolka resultatet av folkomröstningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons