Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Egna medborgare ska få hjälp först

+
Läs senare
Debatt

Reidar Carlsson skriver i sin ledare 9 mars att ”Det är inte så att de ensamkommande tar bostäder från någon annan”. Vi anser att detta påstående är helt felaktigt och visar på en avsaknad av förståelse för hur vår ekonomi och vårt samhälle fungerar.

Kostnaden för så kallade ensamkommande flyktingbarn är cirka 30 miljarder kronor. Vi anser att samhället i första hand ska hjälpa sina egna medborgare att få bostäder, skriver Mikael Strandman och Ingmar Ögren.

Kostnaden för så kallade ensamkommande flyktingbarn är snart lika stor som den totala kostnaden för hela det svenska rättsväsendet, cirka 30 miljarder kronor för 2016. Och prislappen för den omdebatterade invandrargruppen fortsätter att stiga de närmaste åren. Bristande resurser och rutiner hos Migrationsverket, samt en förlamande rädsla för att kränka någons identitet, gör att mängden beviljade uppehållstillstånd till ensamkommande vida överstiger jämförbara länders siffror.

Tyvärr är det så att en stor andel av de som säger sig vara under arton år inte är det. Motiven till att uppge en lägre ålder än den faktiska är många, bland annat större möjligheter till permanent uppehållstillstånd och att få hit sin familj.

När vi Sverigedemokrater

föreslagit obligatorisk medicinsk åldersbedömning har vi av ett samlat etablissemang fått höra att det som man gör i andra länder inte fungerar här i Sverige och att det visar på en dålig människosyn. På senare tid har emellertid en del nu börjat ändra sig i frågan. Fler och fler politiker börjar nu inse att det kanske inte är så bra att blanda barn och vuxna i institutioner och skolor. En 25-årig man vill oftast inte leva under samma regler som en 14-åring, en trolig anledning till de många konflikter som uppstår på dessa ”hem för ensamkommande”.

Våra resurser är begränsade och det som nu händer är att denna växande grupp unga män och tonåringar tar mer och mer av samhällets resurser. Eftersom det inte finns olika plånböcker att ta ur, så som Reidar Carlsson tycks tro (all offentlig förvaltning är kommunicerande kärl) så drabbar denna snabbt växande kostnad alla samhällets funktioner.

De resurser som samhället skulle lagt på att bygga bostäder till bostadslösa svenska medborgare går nu åt till att bygga bostäder åt andra länders medborgare. Dessa moduler som nu ska byggas i Norrtälje och runt om i landet blir dessutom mycket dyra med tanke på deras begränsade livslängd.

Vi Sverigedemokrater anser att samhället i första hand ska se till att hjälpa sina egna medborgare att få bostäder. I andra hand ska vi naturligtvis hjälpa i närområdet. Den svenska modellen, med en folklig acceptans för en av världens högsta skatter, kommer inte att bestå om invandringen alltid prioriteras framför den egna befolkningens behov.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons