Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bygdeskolorna billig affär för kommunen

Vi står nu inför ännu en våg av skolnedläggningar enligt Per Nordenstam, vår kommundirektör. Det är väl inte en alltför vågad gissning att det åter handlar om de små bygdeskolorna.

Annons

Låt bygdeskolorna få resurser att utvecklas. De här små skolorna är en billig affär för kommunen, och ett mycket effektivt sätt att bedriva regionalpolitik, skriver Bo Gidlöf.foto: Johan Wahlgren

Kommunens skolplan (vilka skolor som ska få finnas) är en angelägenhet för alla därför att den har så stor betydelse för var barnfamiljer och företag väljer att etablera sig. Frågan om bygdeskolorna handlar helt enkelt om hur kommunen ska se ut i framtiden.

Vi vill ju att kommunen ska vara attraktiv och locka hit människor som kan bidra till kommunens utveckling. Vad har vi då att erbjuda och hur ser konkurrensen ut från andra kommuner?

Vi har en glesbygdskommun med halva befolkningen boende på landet. Vi har en liten stad och ytterligare en handfull tätorter. Vi har vildmark, glesbygd och en skärgård som är unik i världen. Så var ska vi lägga krutet?

• Ska vi flytta samhällsservicen och människorna till tätorterna (lägga ner bygdeskolorna) eller

• Ska vi försöka marknadsföra kommunen som ett ställe där valfriheten att bo på landet fortfarande finns. Och det med bibehållen trygghet och service (behålla bygdeskolorna).

Det är för all del trevligt att kommunens flaggskepp Norrtälje snyggas upp – men handen på hjärtat – är det verkligen Norrtälje stad som kommer att få storstadsmänniskan att bryta upp för att ge sig och sina barn ett bättre liv? Det finns många pittoreska småstäder runt Stockholm som också vill växa. Ska Norrtälje vara dragplåstret så måste staden bli mer attraktiv än Sigtuna, Vaxholm, Nynäshamn, Gustavsberg, Trosa och Enköping. Klarar vi det? Vi kan ju inte ens få vår kommundirektör att överge Älvkarleby för Norrtälje.

Eller är det kanske Älmsta, Edsbro, Rimbo eller Hallstavik som ska förföra potentiella inflyttare?

Det är dags att putsa glasögonen och se det självklara. Vi är en glesbygdskommun. Skatteunderlaget är svagt. Vi kan inte tävla med rika grannkommuner om vem som har de flottaste tätorterna.

Men vi har fortfarande en levande landsbygd. Vår kommun kan erbjuda ett högkvalitativt glesbygdsboende med god samhällsservice. Nära storstaden. Det är här vi har verklig attraktionskraft – det är ju därför så många väljer att ha sitt fritidshus och tillbringa sin semester här.

Ökande miljömedvetenhet kommer att sporra folk att söka ett nytt boende utanför storstaden. Då behöver vi finnas kvar på kartan. De stora barnkullarna som växte upp i Norrtälje kommuns glesbygder på åttio- och nittiotalen börjar nu bilda familj och kommer att snegla på sin hembygd efter möjligheter till boende, förskola, skola och jobb. Då måste vi ha något att erbjuda.

Det är i det här perspektivet man bör se bygdeskolorna. Miljön och vildmarken finns redan. Samhällsservicen i glesbygden behöver utvecklas, inte avvecklas!

Ska vi ha en attraktiv glesbygd så måste skolorna på landet få vara kvar.

I Björkö-Arholma skolas upptagningsområde fanns åtminstone sex bygdeskolor i början på femtiotalet. Minskande elevunderlag och kommunal spariver har lagt ner skolorna på Arholma, i Finnala, i Marum, i Salnö, i Kulla och så vidare. Nu finns en enda skola kvar. Att lägga ner den sista skolan på Björkö är detsamma som att säga att barnfamiljer inte är önskvärda varken på Björkö eller på Arholma. Och detta på tröskeln till Stockholms skärgårds allra rikaste del. Med alla möjligheter till jobb som döljer sig där.

Avslutningsvis:

• Har vi något ansvar för de familjer som faktiskt flyttat till glesbygden och räknat med att deras skola ska finnas kvar?

• Har vi som kommun något ansvar gentemot stat, landsting och EU som faktiskt stöder glesbygderna på flera olika sätt? Ska Norrtälje kommun vara den kommun i länet som motarbetar deras satsningar?

• De små skolorna i vår kommun har det som hela Skol- sverige skriker efter i dag: fler vuxna i skolan och mindre elevgrupper! Låt bygdeskolorna få resurser att utvecklas. De här små skolorna är en billig affär för kommunen, och ett mycket effektivt sätt att bedriva regionalpolitik.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons