Den 1 januari förstärktes plånboken för låg- och medelinkomsttagare med mellan 200 och 250 kronor per månad. Det är ett led i både krispolitiken och jobbpolitiken och gör att både det enskilda hushållet och samhället som helhet står starkare.
Vi har levt med finanskrisens härjningar i över ett års tid. Sedan krisen bröt ut har ekonomin stimulerats med närmare 200 miljarder kronor. Åtgärderna har vidtagits steg för steg, för att säkra att de inte görs till priset av raserade offentliga finanser.
Bland andra länder i Europa ser vi samtidigt följderna av en politik som inte förmått spara i goda tider för att trygga välfärden i sämre tider. Återhämtningen i dessa länder riskerar att dröja på grund av att hushållen och företagen känner osäkerhet kring framtiden där budgetsaneringar och nedskärningar i välfärden väntar. Det har vi i Sverige kunnat undvika.
Konjunkturen har vänt uppåt om vi ska tro prognoserna för Sverige. Men läget på arbetsmarknaden är fortsatt bekymmersamt och ställer krav på en politik som sätter jobben först och förhindrar att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.
Alliansregeringen har skjutit till 17 extra miljarder kronor för 2010 till kommunsektorn. Därmed kan stora uppsägningar i välfärden förhindras. Så värnar vi välfärdens kärnverksamheter som barn- och äldreomsorg, skola och sjukvård. Satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik – bort från datortek och friår, mer mot utbildningar och stöd att finna nytt jobb – görs för att ge dem som förlorar jobbet bättre förutsättningar att komma tillbaka i arbete. Antalet utbildningsplatser har förstärkts med 180 000 helårsplatser.
Dessa satsningar kompletteras med åtgärder för att motverka att arbetslösheten fastnar på en hög nivå. Målet är att få sysselsättningen att öka snabbt till en varaktigt hög nivå i nästa konjunkturuppgång.
Därför förstärktes den 1 januari jobbskatteavdraget med ett fjärde steg. För en sjuksköterska i Norrtälje har då skatten sänkts med 1 792 kronor per månad sedan det första steget togs 2007.
Det gör att hushållen får mer pengar över i plånboken och ökade trygghetsmarginaler. Då kan de öka sin konsumtion av varor och tjänster. På så sätt stärker jobbskatteavdraget förutsättningarna för en stabil återhämtning.
Lägre skatt på vanliga inkomster är viktigt för att svensk ekonomi ska växa och vara välmående. Forskning visar att jobbskatteavdraget är den kanske viktigaste åtgärden för en varaktigt hög sysselsättning. Det minskar risken att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå.
Vi ska kunna möta även nästa konjunkturnedgång med en aktiv finanspolitik. Därför måste vi bygga upp överskott som ger oss ett lika starkt utgångsläge som det vi hade inför denna kris. Med de senaste prognoserna för de offentliga finanserna bedöms vi vara tillbaka till balans och överskott 2013-2014. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha trygghet att föra en politik för välfärd och jobb.
10 kommentarer till artikeln