Vi har i Sverige en mycket framgångsrik pappers- och massaindustri som arbetar bra med energieffektiviseringar.
Men det finns på detta område oerhört mycket mer att göra och industrin har stora möjligheter att konkurrera genom att bli än effektivare.
Elpriserna i Sverige måste följa andra elpriser och vi svenskar kan inte hoppas på en egen elmarknad, eftersom näten sammankopplas alltmer med kontinenten. Elpriserna i Sverige ligger fortfarande lägre än genomsnittspriserna i resten av Europa. Det är dyrt att tillverka elektricitet, vilket betyder att elektricitet bör användas i de sammanhang där det är effektivt (till maskiner och belysning och inte till att värma med).
Det upprepas gång på gång hur klimatneutral svensk elproduktion är. Den svenska kärnkraften (som står för mellan 30 och 45 procent av elproduktionen) är inte klimatneutral utan beroende av stora mängder fossila bränslen i hela sin bränslecykel från gruva till avfall.
Det är förvånande att svensk industri inte inser att det land och den industri som bäst utnyttjar den lönsamma energieffektiviseringsteknik som redan finns kommer att klara sig bäst i framtiden. Energieffektivisering är i en del fall tio gånger billigare än ny elproduktion.
Ett faktum som inte uppmärksammas ännu är att världen går mot brist på flytande bränslen. De närmaste 20 åren behövs att nya oljefält tas i drift, motsvarande cirka sex Saudiarabien, om vi ska fortsätta slösa energi och råvaror som nu. Se på Sverige. Vi köper cirka 30 procent av vår olja från norska fält som kommer att vara uttömda inom tio år!
Detsamma gäller olje- och gasleveranserna från Danmark. Nordsjöns oljefält tappar ca 10 procent varje år. Beroendet av Ryssland (nu ca 30 procent) riskerar att bli totalt, samtidigt som många andra länder också vill ha mer olja därifrån. De ryska tillgångarna är inte oändliga.
Slutsatsen blir vad jag kan se: mycket energisnålare transporter, mycket snålare, mindre och färre bilar. Fler elhybridbilar (vilket kommer att ta lång tid att ta fram), mer kollektivtrafik, färre tunga transporter, överföring av transporter från lastbil och bil till järnväg. Och senare även till nya energisnåla transportsystem, kanske spårbilar.
Det krävs även att vi renoverar de gamla sextio- och sjuttiotalshusen för att få dem att bli energisnåla men välventilerade, samt att nybyggnation sker enligt bättre energistandard än idag. Energi- och materialsnål produktion i industrin, återvinning och återanvändning behövs i större skala i framtiden, liksom fler människor i jordbruket, med mera.
Hur blir det med tillväxten? Tyvärr måste vi nog dra slutsatsen att den kanske kommer att upphöra och ersättas av en reparations- och återanvändningsekonomi.
Det nya som kommer kan verka skrämmande, men det kan också ha sina fördelar i form av ett något annorlunda sätt att leva. I vissa avseenden innebär det en högre livskvalitet.
Den nya organisationen Omställning Sverige (Transition Sweden), som sponsras av Hela Sverige ska leva, och som har inspirerats av Transition Towns (med ursprung i Totness, England) har uppmärksammat ovan beskrivna problem och arbetar för att sprida vetskapen om nödvändigheten av en omställning av samhället.
Ju tidigare omställningen påbörjas desto bättre. En senare omställning blir mycket mera plågsam. Omställningen är oundviklig.
Inga kommentarer till artikeln