Hotell- och restaurangbranschen blir tillsammans med övriga besöksnäringen allt viktigare för företagande och sysselsättning i Sverige. Näringen växer i hela landet, omfattar tusentals småföretag – men också större koncerner – och kännetecknas av stort personligt engagemang hos företagarna.
Att näringen växer innebär att det skapas jobb. I dag arbetar 130 000 människor i hotell- och restaurangbranschen, varav cirka en tredjedel ungdomar under 25 år. Det är angelägna jobb i tider av hög arbetslöshet.

Men denna näring som är så viktig för arbetsmarknaden har helt andra förutsättningar än många andra, mer traditionella, branscher, vilket särskilt gäller frågor relaterade till bemanning och arbetstidsplanering. Företagen är sysselsättningsintensiva. De erbjuder personliga tjänster som inte kan rationaliseras bort med tekniska lösningar.
Ett annat branschkännetecken är efterfrågevariationen, som ser olika ut för olika företag, men som gäller majoriteten av branschens företag. Det finns ett antal faktorer som företagen kan förutsäga och på förhand anpassa sin planering efter. Dessa kan vara årstider, skollov och högtider, liksom stora konferenser och kongresser som är inbokade långt i förväg. Andra förutsägbara variationer gäller dagliga efterfrågetoppar, såsom lunchtimmarna för en lunchkrog eller fredags- och lördagskvällarna för en nattklubb.

Andra faktorer kommer plötsligt och är omöjliga att förutspå. En realitet som i hög grad påverkar företagen är sena av- och påbokningar. Väderleken har stor betydelse för många företag. Det gäller sommarverksamheter men även exempelvis skidbackar och de verksamheter som ligger i deras anslutning. En restaurang som bedrivs i anslutning till en arena är beroende av biljettförsäljningen och de flesta krögare befinner sig emellanåt inför ett stort sällskap som spontant beslutat sig för att välja just deras krog.

Spontaniteten och gästernas allt senare val är en nyckelfaktor. Våra tjänster utgår inte från kontinuerlig produktion och leverans till kunder som tagit beslut om inköp hel- eller halvårsvis i förväg och de kan inte produceras i förväg. Det handlar om köpbeslut i stunden, där marknaden blir allt mer lättrörlig och köpbeteendet allt mer spontant. Vilket ställe är mest inne nu? Vilken mat är jag sugen på? Även konferensmarknaden märker tydligt en generellt allt senare planering.

De ekonomiska marginalerna att konstant ha en personalstab som är anpassad för en fullbelagd anläggning finns inte. Möjligheten att kunna bemanna verksamheten efter efterfrågan är avgörande för företagens existens och kräver branschanpassade regler. Detta är en fråga om överlevnad för våra företag.

”Rätt till heltid” och ”rätt till fast jobb” fungerar alltså inte för vår bransch. Självklart vill vi skapa heltider och tillsvidareanställningar i så hög utsträckning som det går. Därutöver måste bemanningen ske i fas med efterfrågan och försäljning. Vår erfarenhet är också att många anställda inte heller eftersträvar fast jobb. Många trivs med friheten och möjligheten att gå mellan arbetsgivare eller mellan arbete och studier eller resor.

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, och vår fackliga motpart Hotell- och Restaurangfacket, HRF, arbetar sedan många år engagerat för att så långt möjligt finna lösningar som samtidigt är branschanpassade och ger de anställda största möjliga framförhållning. Frågan är ständigt aktuell och tar sig uttryck i kollektivavtal, utbildningar och utvecklingsprojekt.

Om vi således vill att besöksnäringen ska fortsätta växa och skapa viktiga arbetstillfällen kan vi inte strypa näringen med verklighetsfrämmande regler om rätt till heltid eller fast jobb. Utgångspunkten för 2010 års avtalsrörelse måste vara att skapa villkor som möjliggör branschanpassade bemanningslösningar. Inget annat är konstruktivt eller realistiskt.