Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Malena Ernman: Närhetsprincipen gör oss blinda för den större bilden

KRÖNIKA. Malena Ernman om en sommar som var långt ifrån lagom.

Annons

Sommaren 2017 är över. Den blev högst medioker ur ett svenskt perspektiv. Av Sydeuropas dödliga värmeböljor märkte vi ingenting. Ändå var juli den näst varmaste månaden som någonsin uppmätts på jorden.

Och här gick vi omkring och hade det lagom.

Typiskt.

Riktigt lika lagom var det inte i Houston där orkanen Harvey förvandlade gator till sjöar och dränkte hela stadsdelar i regnvatten. Vårt nyhetsflöde fylldes av overkliga vattenmängder.

Bilderna är fejk sa klimatförnekarna. Men bilderna var sanna och i skrivande stund räknar man 33 döda.

Det var dessvärre inte bara i Houston som sommaren var långt ifrån lagom. I Sierra Leone fick man också mer regn än vanligt. Tre gånger mer än vanligt. Det resulterade i enorma jordskred i huvudstaden Freetowns kåkstäder. Över tusen människor dog.

Årets monsun har orsakat översvämningar i Nepal, Indien och Bangladesh som hittills krävt över 1200 människors liv.

Inte heller har man haft en medioker sommar i Indien. Den här veckan har extrema regnoväder spelat upp samma makabra scener i Mumbai som i Houston. Årets monsun har orsakat översvämningar i Nepal, Indien och Bangladesh som hittills krävt över 1200 människors liv.

LÄS MER: Malena Ernman "Därför ska inte nazister tillåtas marchera på våra gator"

Det är klimatförändringarna som ligger bakom detta sa Colombias president när han i våras konstaterade att hundratals människor omkommit i de jordskred som till följd av onaturligt kraftiga regnväder drabbat Colombia och grannlandet Peru.

Men ingen lyssnade. Och de filmer där floder av meterdjup lera flyter fram genom byarnas gator som en lavin av lava, intresserade nyhetsredaktionerna i västvärlden lika lite som de tusentals människor som dött i sommarens översvämningar i Afrika och Asien.

För enligt närhetsprincipen så ligger Australien ofta betydligt närmare Sverige än exempelvis Litauen.

Allt detta kallas inom journalistiken för närhetsprincipen.

Och den innebär till exempel att ett terrordåd som inträffar i Frankrike blir en betydligt större nyhet än om ett liknande terrordåd skulle ha inträffat i Irak, eftersom Sverige bedöms ha mer gemensamt med Frankrike än med Irak. Den innebär också att när extrema väderfenomen äger rum, så ska det väldigt mycket till för att det ska bli nyheter av dem – såvida de inte äger rum i Europa, USA eller Kanada. Eller Australien!

För enligt närhetsprincipen så ligger Australien ofta betydligt närmare Sverige än exempelvis Litauen.

Och väder är ju i nyhetssammanhang bara någonting som händer av sig självt.

Så har det alltid varit. Tills nu; när världens vetenskapsmän drar tydliga paralleller mellan våra utsläpp av växthusgaser och extremväder. I veckan har jag läst artikel efter artikel där meteorologer och forskare förklarar att den globala uppvärmningen fungerar ungefär som anabola steroider när det gäller oväder. Våra utsläpp gör extremt väder mycket mer extremt - det finns ett tydligt samband.

Om vi ska ha minsta lilla chans att undvika en global klimatkatastrof så behöver vi åtminstone informeras om vart våra dagliga utsläpp tar vägen.

Och det sambandet måste börja få konsekvenser för hur vi väljer att rapportera nyheter. Om vi ska ha minsta lilla chans att undvika en global klimatkatastrof så behöver vi åtminstone informeras om vart våra dagliga utsläpp tar vägen - nämligen rakt ner i avgrunden.

Och dit vill ju ingen.

Bättre vi använder den avgrunden till någonting bättre – slutförvaring av närhetsprinciper till exempel.

LÄS MER: Möt vår krönikör Malena Ernman: "Ilskan är bränslet".

LÄS MER: Ernman fyller Dalhalla för nionde året i rad.

Annons
Annons